summersense

I helgen svek min karaktär mig vilket ledde till att jag svek mig själv. Efter 20 nyttiga dagar kraschade jag rakt in i väggen. Kakor, saft, pizza, hamburgare, sprit, chips och tårta...i mängd dessutom, vilket bottennapp. Ett ljus i mörkret är att set inte haft den förväntade effekten på vågen. Pluss ett kilo för en helg i synd får betecknas som lindrigt värre.

Men det är inte så att jag helt plötsligt bara vek ner mig, jag blev nämligen rejält knäckt i fredags då forden INTE gick igenom besiktningen. Förvisso har den varit lite av en tidsinställd bomb som väntat på att brisera med tanke på att det inte funnits likvida medel till att skicka in den på rejäl service. Nu har jag ändå lyckats spara ihop en liten budget för just sånna här tillfällen men jag blir så bitter över att pengarna hela tiden bara "räcker till". Man jobbar och sliter som ett as men ändå blir det aldrig något över när man betalt räkningar och underhållit fru och barn, en lön och lite bidrag räcker inte långt. Jag skojar verkligen inte när jag skriver att allt kändes meningslöst hela fredagen.

Så jag gjorde det enda rätta, jag tog en kaka på jobbet...och en till...och en till. Sen var det igång. Konstigt nog så fungerade det, på fredagkvällen kände jag mig återigen någolunda harmonisk. Trots att vi spenderat några timmar på sjukhuset med Theo för en undersökning som, om det bara funnits lite personal, hade tagit högst 20 minuter. Därefter skickade jag ut Carolina för att göra Örebro osäkert medans jag tog hand om barnen medans jag och Kian hade myskväll med lite McDonalds.

Lördagen gick till en början i lugnets tecken, mycket pga av Theos feber och Carolinas överkonsumtion av alkoholhaltiga drycker. Carolina tog iaf lärdom och har svurit på att det var sista gången hon drack mer än två glas vin. (Jag tror det när jag ser det)
På kvällen dök Felix, Johannes och Theo från fotbollslaget upp för lite avancerat XBOX-spelande. Vi passade även på att botanisera bland husets rusdrycker och jag fastnade för min gamle kompis Captain Morgan. Det är något visst med pirater (menat på ett väldigt manligt och...ja, ni vet)
Tyvärr gjorde jag det ödestigra misstaget att inte sluta dricka i tid och tog den sista groggen alldeles för sent.Shit happens, men kul hade vi!

Idag delade vi på oss. Jag och Kian åkte till Ella på kalas medans Carolina och Theo åkte till Carolinas föräldrar.
Kian var för himla duktig och rolig dessutom. På vägen dit berättade han hur mycket Ella betyder för honom:
"Pappa, nu ska vi åka till Ella! Jag har har saknat Ella. Jag tycker om Ella....pappa, jag tycker om makaroner också."
Tänk att bli omnämnd tillsammans med makaroner, dit har man en bit kvar.
På väg hem berättade Kian att han minsan inte ville åka ifrån Ella men eftersom han nu var tvungen till det så skulle han åtminstone åka tillbaka imorgon!


Inte konstigt att han ville åka tllbaka till Ella där man kunde klä upp sig så fint. Han ville givetvis att vi skulle köpa en likadan som han kunde ha hemma men vi får fundera på det.


Nåja, efter helgen känner jag mig inte lika nere och jag kommer att återuppta mitt nya liv. Det finns ingen återvändo.

Gonatt på er!


/Jon