Kalla mig Jon, om ni inte insisterar.

För drygt ett år sedan blev jag lovad en ordentlig arbetsplats med ett ordentligt skrivbord som prio ett. Sedan dess har jag styrt upp en fungerande packplats men skrivbordet har blivit försenat av tusen olika anledningar och bortförklaringar. Jag har fått hålla tillgodo med ett plåt-rangel (gammal lagerhylla) och ett ynkligt litet bord. Men igår skruvade jag och David äntligen ihop ett riktigt skrivbord från IKEA, utan svordommar från mig (på Carolinas begäran). Fatta, ett riktigt skrivbord och därtill en svinigt skön stol. Jag lutade mig tillbaka och funderade på om man inte skulle hitta ett jobb där man softade vid ett skrivbord lite mer och jobbade lite mindre med kroppen. Det skulle iof vara förödande för mitt BMI eftersom mitt nya liv ligger lite på is.
Förresten, oroa er inte, ni behöver inte kalla mig Lagerdirektör Fredborg, Jon går bra...om ni inte insisterar förståss.

Jag var på banken efter jobbet för att pynta av topplånet. Tog en nummerlapp och skrattade gott åt en pensionär som fick för sig att vandra runt en sväng precis när det var hans tur. När han insåg att han blivit överhoppad jagade han runt hela kontorslandskapet med kölappen i höggsta hugg och gnällde om att det var hans tur nu.
Det gick förvånansvärt kvickt att hamna hos en..ehh..banknisse (vad heter det då?) och det visade sig vara en riktig lustigkurre. Jag förklarade mitt ärende och när han frågade hur mycket jag ville betala av svarade jag rubbet.
-Vad ska jag leva av då? Frågade han. Hur ska jag nu få ut min lön?
Rätt fyndigt, om det inte vart för att hans skor var värda mer än samtliga plagg jag hade på mig tillsammans hade jag nog åtminstone kostat på mig ett snett leende.
-Det går nog ingen nöd på dig, svarade jag och han flinade med hela ansiktet.

Mina föräldrar har vart på besök vilket förståss upskattades av våran lilla vilde. Hälften av sin vakna tid är han övertygad om att han är en leopard, han ryter och jagar byten och försöker ta en tugga om han får chansen. Nu kanske han lugnar ner sig lite när han fått busa obegränsat mycket med farfar och farmor.

Carolina har vart jätteduktig som jobbat hela dagen, trots att hon sovit dåligt. Hoppas hon kommer hem snart så att vi kan umgås och äta godis. (som om vi inte fått tillräckligt på sistone)

Ciao!

/Jon

Jag dementerar!

Idag började jag jättetidigt för att komma ikapp det jag missade igår. Det var rätt kämpigt men det blev lite lättare när jag fick besök av min familj som vart på hindersmässan. Kian ville så gärna köra truck och det fick han förstås. När han fick syn på "monstret" påminda hans min mest om någon som sett GUD fader själv, överlycklig var ordet, sa Bull.

Prickade in ytterligare en match i KHL idag och för er som undrar hur många det är som fortfarande envisas om att hänga kvar i 140 000 kronors tävlingen så kan jag meddela att det är 178 st. Jag hoppas att jag är den envisaste.

Hemma hade Kian fått en pysselplats på sitt rum. Carolina hade målat bord, hylla och stolar i turkos eftersom det är det genomgående temat på Kians rum. Det blev SNYGGT! Kian verkade helnöjd och hade målat en premiärteckning tills jag kom hem. Han försökte även rita av mamma och pappas händer men det gick sådär.

Kian är fortfarande hostig men han är iaf feberfri, han somnade som en liten gris framför pippi. Jag hoppas att han får sova skönt så att han vaknar pigg och kry.

Sist men inte minst!
Igår fick jag kritik av Carolina för att jag gick ut och pratade om "våra rosa handbojor" i bloggen. Jag ber nu offentligt om ursäkt och korrigerar - Jag menade förstås Carolinas rosa handbojor och ingenting annat. Hon har fått dom som skojig present av någon som faktiskt INTE är jag och handbojorna ligger fortfarande i obruten förpackning. Vidare så vill jag förkomma eventuell ryktesspridning - Det förekommer inga avvikande/perversa/underliga aktiviteter (naken posthämtning undantaget) på Garpvägen 56 . Personer som hävdar det motsatta är antingen felinformerade eller ute efter att i löndom svärta ned vårat rykte till vinning för sina egna dunkla motiv.

Tack för mig.

/Jon

Jackpott!

Stackars Kian har blivit sämre igen. Igår hade febern sjunkit och han var mycket piggare, men när det var dags att sova middag var han för hostig för att få någon kvalitetssömn och de blev ingen bättring till kvällen. Därför blev jag hemma idag med vår lilla sjukling. Men trots att han är väldigt seg är han ändå på bra humör..och han är väldigt kramig.

För ett tag sedan kom jag undan servicen på bilen betydligt billigare än kalkylerat och mitt tipsprojekt rullar stadigt vidare. Och igår fick jag en bekräftelse på att mitt flow verkar vara här för att stanna. För ett tag sedan lämnade Carolina in min laptop eftersom den slutat fungera pga olyckliga omständigheter. Eftersom den saknade försäkring förklarade personalen utförligt att alla fel som inte omfattades av garantin skulle kosta ca 800 spänn bara för att verkstan skulle kolla på den. Utöver det tillkom reparationsavgiften om man ville ha den lagad. Crap!
Men eftersom datorn ändå kostade nästan sju papp så kunde man ju inte bara lägga den på tippen. Reservationerna för grantin var många, väldigt många...yttre åverkan var bara en av faktorerna som satt garantin ur spel.
Jag tror inte på tillfälligheter, så när datorn la av efter efter en ihopsmälld skärm och en volt ner ifrån soffan (olyckliga omständigheter) kändes garantin rätt körd.
I måndags fick jag ett mess om att datorn var klar att hämta och igår plockade jag upp den, utan att betala en spänn! Dom tog inte ens betalt för att fixa tangenterna på skrivbordet som Kian våldat sönder! Snacka om Jackpott! Så nu sitter jag äntligen på MIN EGEN dator igen. Jag lovar att vara försiktigare (kanske).

Igår var även dagen då vi fick iväg en billast med skräp till sopstationen. Det är helt ofattbart att vi haft mer skräp i vårat data/gästrum än vad vi får plats med i våran kombi. Planeringen var riktigt 100. Det var kallt ute, jag hade mina ihåliga jobbtofflor, det var mörkt och skräpet var dåligt sorterat. Dessutom var hela familjen med och Kian blev snabbt otålig trots att det fanns traktorer att titta på. Den första av sex sopsäckar tog en dryg halvtimme att sortera vilket uppmärksammades av en snäll kvinna i personalen. Hon sa att jag kunde slänga allt utom el och farligt avfall i "osorterbart" vilket sparade oss ca 2 timmar. När jag tittade så såg jag att jag inte var den enda som fått det rådet. I en container som skulle inehålla nästan uteslutande texilier skumgummi och dylikt fanns det en trehjuling, en surfingbräda och mycket, mycket mer. Bland annat ett par slitna, fluffiga svarta handbojor som jag först trodde att vi slängt av misstag...sen kom jag på att våra är rosa (och oanvända).

Annars då. Jag hörde Roxettes nya singel och kräktes nästan. Hur tänker Per Gessle? Är han stolt över sitt verk? Har han mer att ge? Svaret är förståss pengar. Girigare människa får man leta efter, han vet att det är skit men han gör det för pengarna. Förhoppningsvis får han ihop tillräckligt för att vi ska slippa ytterligare en greatest hits med gyllende tider i sommar.

Ciao!

/Jon


Sjuk IGEN!

Stackars lilla Kian har haft feber hela helgen när han var hos mormor och morfar. Idag har han fortfarand 40c feber. Han stod vid fönstret och grät för han ville gå ut förut, men det får han inte när han har så hög feber :/
Han hann bara vara frisk en vecka efter maginfluensan innan han blev sjuk nu igen, stackarn! 
Det är som tur va inte lika smittsamt med feber så nu hoppas jag att jag klarar mig den här gången. Imunförsvaret är ju inte det bästa när man är gravid, men klarar mig förhoppningsvis från feber o elände iaf!

 
♥ Sjuklingen ♥


Jag ska åka och jobba ikväll (16:00-21:15) så Jon kommer hem lite tidigare och tar hand o Kian. Nu var det längesen jag jobbade, har inte så lång tid kvar innan jag går hem på "bebisledighet" så det är bara o kämpa på den sista tiden nu. Jag ska försöka jobba fram till 15mars är det tänkt.

Nu ska jag börja fundera ut mat för veckan, alltid lika "kul". Men ett måste annars blir det ingen ordentlig och vettig mat, och det vill man ju ha :P


Ha de gött!
-Bye!


Koll på kulorna

Vårt internet fuckade sig fredag förmiddag och återhämtade sig inte förens idag, därav inga inlägg trots att det har hänt en hel del. Eller jag tror iaf att det har hänt en del. Lite av det som hänt kan ha hänt i fredags, men det kommer jag inte ihåg, det var så länge sedan. Jag funderar på att starta en egen blogg - "Senilbloggen" där har vi en vinnare! Jag skulle aldrig behöva komma ihåg något att skriva om!
Jo, nu mins jag. I fredags var familjen på besök hos Nicklas, Carro och Jonna. Vi åt en väldigt god middag och barnen lekte snällt med varandra. Det dansades och byggdes med dupplo och stämningen var på topp. Jag sög i mig två öl vilket förklarar den temporära minnesluckan. Jag har legat av mig på gammla dar, bäst jag håller mig till saft.

Igår lämnade jag och Carolina bort lilla Kian till mormor och morfar trots att han dragit på sig feber, stackarn. Det fanns en hel del att ta tag i hemma på Garpvägen och det är så svårt att få någonting gjort med nyfiken i en strut springandes runt benen. Jag var i högform och vi rensade tillsammans ut hela sex sopsäckar ur vårat lilla data/gästrum på övervåningen. Så fort Carolina var det minsta tveksam om hurvida någonting skulle slängas eller sparas så åkte det i säcken kvickt som attan. WOHAAA!

Som belöning för att vi vart så duktiga gick vi på Efesos och käkade och det är fanimej lika fantastiskt varje gång. Man förväntar sig att det ska smaka solsken, rosa moln och änglasång men trots dessa skyhöga förväntningar så blir man ALDRIG besviken. Fort gick det också, efter en timme var vi klara med både förrätt och huvudrätt...och den här gången fanns det ingen plats för dessert.
Vi hade alltså en och en halv timme att slå ihjäl innan vi skulle på bio.

Vi satsade på biljard men fastnade redan vid flipperspelet vid ingången och där skulle jag bli varse om en av Carolinas dolda talanger. Första matchen slutade med seger för mig trots blygsamma 3 miljoner på tre kulor. Vi fortsatte med en jämn airhockeymatch som jag vann i "sudden" innan vi återvände till "Pirates of the Caribean"- flipper. Efter en jämn förstaboll visade Carolina hur fantastiskt hon kan hantera ett par kulor ;) Hon slog till med 32 miljoner och frispelet var redan klart. Rejäl uppförsbacke men jag kämpade tappert och med 28 mille så grejjade även jag ett frispel och inte minst en chans att komma ikapp inför avgörande kulan. Carolina kontrade med en multiball, smekte kulorna upp i jackpott-rampen och sänkte "the inceptor", 12 mille till och jag var slagen. Det hade jag INTE förutspått.
Och inte gick det bättre på frispelen, 13 mille till Carolina och 4 till mig var jobbigt. Det är inte så att jag är en dålig förlorare, det räcker väl med att kalla det ovan förlorare.
Jag fick iaf en liten revanch i airhockey. Efter 4-0 "tappade" Carolina sin racket på mig, så sa hon iaf. Hennes ögon avslöjde att hon var ute efter blod. Jag lät mig inte skrämmas och krossade henne med 9-0.

Filmen "Green hornet" var verkligen min kopp med te. Första kvarten och sista kvarten verkade även falla Carolina i smaken, men resten av filmen sov hon. Det gjorde mig ingenting, jag passade på att dricka hennes cola och äta upp hennes godis, sucker!

Sovmorgonen i morse var NICE! Klockan 10 gick vi upp och pysslade lite i slow motion. Klockan tre åkte vi till Carolinas mamma och pappa för att hämta Kian. Han hade vart en riktig liten mysgris som han brukar vara när han är sjuk. Det hade gått hur bra som helst. Vi åt en bit mat och när det var läggdags för vår lilla skrutt åkte vi hem.

På fotbollsträningen lyckdes jag dra på ett gött skott i krysset, jag lyckades även sträcka mig lite i låret samtidigt så jag antar att det jämnar ut sig.

Vi såg en repris av solsidan i helgen och vi skrattade inte en gång. Det kändes bara väldigt, väldigt olustigt. Men 2,5 miljoner scenskar kan väl inte ha fel....eller?

Natti! / Jon


Facebook

En mamma lämnar sin 13 månader gammla son ensam i badet för att spela spel på facebook vilket slutar med att babyn drunknar. Förut hade jag bara konstaterat att Darwins lära fungerar, men nu när man själv har barn känner man bara starka olustkänslor. Facebook is the devil.
Jag funderade på hur det här med comunitys börjar. Jag inser nyttan med att kunna komunicera med folk man annars inte skulle hålla kontakten med och jag kan förstå hur folk kan tycka att det är skojsigt med 500 "kompisar" som man kan låtsas att man känner. Vad jag däremot INTE förstår är hur man drar igång en sån site. "Vill du haka på våran nya coola comunity, hur många vi är? 5 st glada grabbar som gillar datorer" -Nej tack!
Och hur kom den till Sverige? "Har du hört om facebook? Ascool sida, vad man kan göra? Man kan ha koll på vad Folke Pettersson i Alvesta gör"
Nåja, nu har mamma gått med så snart är det bara jag som står utanför i hela världen.

Det har blivit fattigt med uppdateringar men jag och Carolina har fullt upp med att spela 500 (kortspel). Carolina är som hon är, hittar hon något hon tycker är kul så ska det göras till förbannelse. En vacker dag kanske det blir XBOX.

Kian busar på som vanligt. Men han har blivit en riktig mammagris. Mamma byta blöja, mamma komma, mamma hämta mjölk. Dessutom är det bara mamma som får kramar nu för tiden.
Och han blir mer lik mamma också. Idag vände han och var nära på att gå in i en dörr, han darrade på underläppen och började med ett buuuuuääää.
-Men Kian, du gick ju inte in i dörren.
-Näää, konstaterade han och lallade glatt iväg.

Idag har jag vart på formexmässan och tittat för första gången. Jag har ju vart där och byggt men det här var första gången in action. Det fanns en miljon grejjer att se, jag måste ta med Carolina dit någon gång. Men jag tröttnade snabbt.

Nu ska jag se till att Kian hamnar i sin säng. Tjoflöjt! /Jon

På håret

Äntligen är hela familjen frisk igen, eller någolunda frisk iaf. Jag är lite förkyld men det medför iaf ingen skitlukt och man slipper torka kräka överallt. Det är ju näst intill otroligt att jag verkar klara mig igen, vad gör jag som inte resten av familjen gör? XBOX360 kanske?
På tal om 360 så har jag kommit igång med spelandet igen. Fallout New Vegas är det som gäller, kul som fan och timmarna flyger iväg. Det bästa med dom två Falloutspelen jag lirat är känslan som kommer med musiken som ligger Helt rätt. Sug en stund på den här låten tex
http://www.youtube.com/watch?v=QatzAo_I0aI

Igår stannade jag på MAXI på vägen hem och jag kände mig lite lost efter en hård vecka. Jag börade med en hyllning till the king of pop. Framme vid ingången märkte jag hur jag endast bar en handske. WOHOOO! Den andra var kvar i bilen, hur det nu gick till. Gör en moonwalk tillbaka till ruta ett!
Lyckades inte få med mig allt på shopinglistan men jag lyckades undvika erbjudandet om 4 kexchoklad för 20 spänn. Jag tog en hundragrams marabou digestive istället. Väl i bilen blev jag sugen på schwiezernöt och önskade att digestiven kunde förvandlas till en sådan. När jag körde näven i påsen visade det sig att min önskan gått i uppfyllelse. Då önskade jag att salladshuvudet kunde förvandlas till en miljon kronor...inget hände. Slut på önskningar, crap! Eller hade jag kanske undermedvetet "felplockat" en shweizare? Vägen mellan latorp och garphyttan var spärrad pga olycka så jag fick åka runt...och så säger man att det aldrig händer något i Garphyttan. Nu visade det sig att det var en lastbil med betong som ställt sig på sniskan, en kvarts omväg och så var det inte ens någon liten fraktur.

Mitt tipsprojekt var på väg ner i slasken. Jag var två mål ifrån fiasko men helt plötsligt vände lyckan och jag var tillbaka starkare än någonsin, men det var på håret.

Jag och Carolina spelar kort om kvällarna för att umgås och ha trevligt, tyvärr har vi lite olika syn på vad som är trevligt. Jag pratar tydligen sönder allting. När hon tystar mig får det motsatt effekt och jag blir som en jukebox på crack. Men vi har trevligt på nåt sätt iaf och det är ju huvudsaken.

Idag har Kian varit en duktig konstnär...och det är nästan det enda bra man kan säga om honom idag. Tvärt emot, sur och grinig och allmänt jobbig att handskas med. Men det skulle jag också bli om jag klev upp kvart över 5 på morgonen.

/Jon



Fin t-shirt som utlovat för några veckor sedan


"Orm och giraff" av Kian


"Lejon, pippifågel och dinosaurie" av Kian


"Lejon" av Kian


"Lejon nr 2" av Kian

05:18....

Sitter med Kian och väntar på att Bollibompa ska börja såhär på lördagsmorgonen, det är 12min kvar :P
Jag kude ändå inte sova, mår illa och har ont i magen. Mår liiite bättre nu när jag sitter upp.
Det var ju första dagen jag kude äta igår efter maginfluensan, inte konstigt att man inte mår så bra när magen blivit van att vara tom :/

På tal om maginfluensan så var det ingen rolig upplevelse, det började med dålig mage på onsdagen så sprang på toa hela dagen och sedan började jag spy om vartannat också fram till torsdag morgon. Stackars lilla bebisen i magen fick väl åka karusell som bara den, jag hade ont i magen och den spände som sjutton.
På torsdagen kunde jag iaf börja behålla saften jag drack om jag drack liiiite i taget., sov mest hela dagen. Igår kunde jag börja äta lite smått men kände mig ju otroligt svag och klen och idag börjar jag känna mig som människa igen tror jag.
Om jag får lite mer sömn sen, har sovit i 4 1/2 timmar hittills. Men låter Jon sova ut lite först ♥ Han har haft fullt upp med spyor och sjuklingar omkring sig hela veckan, eller han har ju iof fått "ta igen sig" på jobbet ;) Får hoppas att han klarar sig den här gången också. Han klarade sig från maginfluensan sist, förstår inte vad hemligheten är!? :D

Nu har bompa börjat..*tummen upp* :)

Det blir iaf att vara hemma och vila upp sig idag också, tror inte att jag haft ork att jobba i 9 timmar. Det tar på krafterna att vara sjuk, speciellt med en bebis i magen som tar lite av energin också.

Nu har Jon kommit på att han vill att bebben ska heta Texas, jag är lite tveksam..men det är inte lika illa som de andra namnen han kommit med iaf :)
Jag är mer inne på Jamie nu. Men vi får se, det hinner ju ändras några gånger till antar jag :P
Det finns verkligen inget pojknamn som klickar och känns helt  rätt den här gången, det är såååå svårt då!

Nu vill Kian se på film istället...jag är så otroligt TRÖTT PÅ "PIPPI LOPPLOPP", jag tål varken att se henne eller höra hennes röst längre (o inte någon annan i filmen heller för den delen)!!!
Nä idag ska vi ha en Pippi-Fri dag har jag bestämmt..*skönt* ;)


Ha en bra dag!
-bye




Att göra en "Nordin"

Det här med bussar alltså, det är alltid något som skiter sig. Idag var det kanske inte lika mycket bussens fel som mitt eget, men det är lika bra att skylla ifrån sig när man har chansen. Jag var tvungen att ta bussen till jobbet en sista gång och vägen till hållplatsen var hal som renrakad hamsterrumpa. "Easy does it" tänkte jag och lyckades ta mig ända till hållplatsen. Precis då gjorde jag en påklädd "Nordin" och landade med en duns på ryggen, smärtan var...rejäl. Till saken hörde att det stod en snubbe vid hållplatsen samt att bussen var på ingång så jag gjorde det enda rätta, jag hoppade upp snabbt som blixten och låtsades som ingenting.

Vad är då en "Nordin" kan man undra. Jag vet inte om jag skrivit det förut eftersom minnet inte sträcker sig längre än till förra tisdagen, är man ungdomsdement så är man.
En "Nordin" är uppkallad efter min gamle vän Fredrik Nordin. En nyårsafton för herrans massa år sedan var det bastu och dricka i mina pärons hus. Nordin hade utsett sig till raketavfyrare min det uppdraget såg ut att glida honom ur händerna i takt med alkoholintaget. Han satt utanför bastun i handuk och såg rejält schleten ut medans vi andra klädde oss för att gå ut och möta tolvslaget. Vi ropade på Nordin och han mummlade något om "en minut". Jag minns hur vi hade sett honom som förlorad men när jag stod i dörröppningen hörde jag ett dunsande i trappen följt av ett "Vänta, jag ska tända fyrverkerierna. Upp kom Nordin, barfota och endast iklädd handduk. Kvickt drog han iväg längst gången och sprintade ut på garageutfarten, precis när han rundade han postlådan gjorde han en JÄTTEVURPA. Nordin reste sig till synes oberörd upp, handduken låg kvar men det märkte han inte. Inför halva kvarteret tog han några steg i bara mässingen innan han upptäckte handduken på marken, det kanske drog lite vad vet jag :) Han drog på sig handduken och tände på pjäsen. Jag har aldrig och kommer aldrig skratta så mycket igen.
Vad beträffar en "Nordin" så är det själva vurpan som avses. Han halkade på isen som en tecknad figur på ett bananskal och när kroppen nådde sin högsta punkt i luften (ca 1 meter över marken) låg den helt vertikalt förutom vänster benet som låg rakt upp i luften. Därefter skedde en tung men graciös landning på skulderbladen...en "Nordin" var det.

Jobbet går som förut, jag kommer liksom inte "in" i det. Det kan ha att göra med att jag fick nya magsjukerapporter varje halvtimme. Kian verkar vara på väg tillbaka, han äter inte mycket men det han får i sig stannar nere. Carolina har tagit över stafettpinnen och mår DÅLIGT så det är numera min uppgift att ta hand om mina älsklingar.
"Du då Jon, du verkar helt opåverkad av dena elaka magåkomma, vad är hemligheten?"
Ja, jag tycks klara mig igen, jag la förvisso av en riktigt dålig fis igår kväll men det släppte efter det, det måste vara alla nytigheter jag stoppar i min dagligen som gör mig imun NOT!

Nu ska jag äta glass, C U!

/Jon

Nu får det fan vara nog!....

Stackars Kian spydde två gånger inatt och har redan spytt 5 gånger nu på förmiddagen :(
Han är min duktiga lilla kille, men det värsta är att det är svårt att få i han vätska idag så han har ju nästan inget att spy upp utan han sitter och hulkar långt innan det kommer upp någon spya/tjockt slem.

Jag fick samtal från jobbet imorse och blev jätteglad att jag skulle få komma hemifrån och jobba en liten stund ikväll. Bort från all spya och sjuka här hemma...*skönt*
Men jag började må illa och bli svag i hela kroppen, trodde först det var inbillnig eftersom jag torkat spyor hela förmiddagen, men när jag blev dålig i magen också så tänkte jag att det kanske inte var inbillning.
Fick iaf lov att ringa till jobbet och säga ifrån mig tiden, det ville jag verkligen inte men kan ju inte sitta i kassan med dålig mage. Vet ju inte vad det utvecklas till heller :(
Hoppas att jag är frisk till på lördag iaf för då ska/vill jag komma iväg o jobba, Allt är bättre än o vara magsjuk!!

Nu har Kian somnat, jag ska också försöka sova lite...men mår illa så vet inte om jag kan...


Ha en bra dag!
   

All night long....

I natt torkade jag spyor mest hela tiden, med en klump i halsen och en bebis som rumlar runt i magen så att det kändes som att magen skulle vända sig ut och in som den gör när man ska spy, men jag har klarat mig hittills tack o lov! Värre är det med min stackars Kian som spydde 5 gånger inatt :(

Imorse var det inte kul att vara mig, min stackars lilla Kian hade nämligen bajs upp till axlarna och som tur var hade jag lagt handdukar under han som det bara var att plocka bort och sedan var det bara att torka av Kian. Men när jag ställde han på golvet och sa åt han att vänta medans mamma hämtar en ny blöja så började han helt plötsligt skrika, när jag kommer rusandes med en ny blöja så står han blixtstilla och livrädd medans bajset sprutar över hela golvet och på båda våra täcken o ja....bajsspår in till duschen blev det också. Det stank något fruktansvärt i hela huset!
Jag tar mer än gärna hand om min lilla älskling och torkar/duschar av han men att ta hand om spyor och bajs på golv och diverse saker det passar jag gärna över till Jon för det har jag väldigt svårt för. Men tyvärr gick ju inte det eftersom att han jobbade :/

Min lilla sjukling har sovit mest hela dagen, han har inte spytt något mer men har hög feber och är dålig i magen. Hoppas att han mår bättre imorgon!

Kian har blivit något fruktansvärt mammig på sistone btw. Idag tex skulle jag bara åka till Konsum och köpa ett par saker lite snabbt men det gick inte för Kian höll fast mig och blev helt tokig bara jag lämnade madrassen han låg på, jag skulle nämligen ligga brevid han och det gick inte att ersätta mig med pappa istället. Så Jon fick åka till konsum.
Sedan skulle jag ta en snabbdusch och det gick två sekunder sedan hade jag publik när jag duschade för Kian skulle vara där mamma var!
Men jag får väl passa på och njuta av att han är så mammig nu för sen lär det väl bara vara pappa som gäller när jag sitter och ammar hela dagarna :(

Jag ska nog försöka sova nu, man vet ju aldrig om Kian vaknar och inte vill sova mer inatt eftersom han sovit hela dagen/kvällen. Kan vara bra om jag fått några timmars sömn då :)

-bye






 

Jonkvällen inställd

En hektisk dag är nästan till ända. Det började med att jag lämnade bilen på service vilket gick bra. Men efter det gick det bara utför. Bussen var 10 minuter sen och jag var INTE klädd för snålblåsten som drog rakt igenom mig. Förseningen medförde att jag precis hann se baklyktorna på anslutningsbussen till jobbet - 15 minuter till i kylan, WOHAAA!

Väl på jobbet hade jag ingen bra dag, jag hittade inte flytet och dagen känndes lååååång. En timme innan det var dags att sluta ringde dom från verkstaden och bad om att få behålla Fårrden en dag till, vilket är lätt att förstå. Det är en väldigt fin bil.

Jag var sent ute med att granska tidtabellen för bussfärden hem. Därför tvingades jag sprinta till bussen för att på plats konstatera att den, hör och häpna, var 10 minuter sen. Tyvärr är det bara den första bussen som är sen, bussen man ska byta till är ALLTID i tid. För andra gången fick jag bevittna hur bussen jag borde vara på lämnade hållplatsen utan mig. En kvart till i kylan, men vad gjorde det. I min hand hade jag en leverans från min föredetta medarbetare på Färg & Form, den värmde själen.

Väl hemma lekte jag med Kian som präntade in orden "så man" (så gör man) långt in i skallen. Vi åt lite mat och sen var det sovdags för Kian. Eftersom måndagar är Carolinas TV-dagar (dom också) så skuttade jag upp till mitt rum för lite kvalitetstid med en för mig väldigt viktig person - jag själv. Jag avnjöt näst sista avsnittet av "min" serie Desperate romantics innan jag plockde fram den mystiska leveransen - två nya XBOX-spel samt en ny hel fin handkontroll, MUMMA!

Jag skulle precis hoppa igång när jag hörde Carro skrika nerifrån: -Pappa, kom foooooort, skynda pappa kom neeeeer!
Paniken i hennes röst anledde mig att frukta att Kian svävade mellan liv och död. En halv sekund senare stod jag på nedervåningen och såg Kian kräkas på golvet, på kossan, på mattan, på gungstolen, lite mer på golvet, på tigern, på sina förvaringsbackar och tillslut på prusiluskan. Efter att vi tröstat Kian bad jag Carolina att kliva åt sidan och låta "the true proffesional" hantera saken.
Med en halsduk över munnen, en handuk i näven och Kian klängandes runt fötterna skred jag till verket. Medans Kian under upprepade "så man" visade hur man låssasspydde, torkade jag upp kalaset. Snacka om att den Jonkvällen INTE slutade som det var tänkt.

Läste i Nallehanda om ett par som styrt ihop en självförsörjande villa, hembränd el och allt. Tänk om man kunde sparka sig själv i arslet, skrammla fram en bra idé och få nåt gjort. Nu lever ju fortfarande min högtflygande tipsteori i allra högsta grad men det känns inte lika konkret, det går liksom inte att ta på. Nåja, respect till husbyggarna!

Natti!


Lek & Bus

Igår var familjen iväg till Ånnaboda och åkte pulka. Jag trodde inte Kian skulle våga åka i den stora och branta backen, men han tyckte det var skitkul och körde slut på pappsen helt och hållet. Bra träning där :)

När vi kom hem lekte vi med Kian typ hela dagen. Han är så rolig våran lilla skrutt, en riktig pajjas är han!
Igår kväll när Kian kollade på bollibompa så satt jag och Jon i soffan och gjorde han sällskap, plötsligt rusar Kian fram till Jon och säger åt han på skarpen "Pappa INTE röra tvn!! Du får INTE röra tvn!! aj aj pappa!!" haha.

Jag visste att Jon skulle tillbringa kvällen på övervåning framför sitt x-box så jag hyrde en film på konsum som jag kollade på när Kian lagt sig för natten. Det blev "Knight and days" och trott eller ej men jag höll mig vaken heeela filmen och jag tyckte den var jättebra :)
Snacka om nöjd jag blev som såg en hel film utan att somna, det är helt otroligt!

Idag ska vi åka till Lek & Buslandet med familjen Fredriksson/Mansikka, det ska bli skojjsigt. Kian har tjatat hela veckan om "leka bluslandet" och idag ska han äntligen få åka dit och busa av sig.

Jahopp då har jag bloggat klart för ett tag framöver, jag överlåter nog bloggandet till Jon helt och hållet snart tror jag. Finns ingen motivation alls till och bogga för min del :P

Nu ska jag göra mig iordning och ge Kian mat innan vi ska ge oss iväg.

-Bye!




Samling i soffan.

Vad finns det som samlar familjer i vardagsrumet? Julfirande i all ära men det är Let's dance som står starkast hemma i Garphyttan. År ut och år in sitter jag och Carolina och beundrar parens framfart på golvet. Och när vi tröttnat på Kalle och hans vänner, när vi inte orkar samlas för att fira födelsedagar så kommer vi fortfarande att följa Let's dance till sista steg.

Jag gjorde ett ryck på jobbet fram till klockan 13, jag förstår inte hur jag överlevde att jobba till 16 tidigare i mitt liv. Efter det skulle jag följa med min älskling och sniffa lite. Carolina hade sniffat tidigare i veckan och nu tyckte hon att det var dags för mig och Kian. Jag fick inte med mig strumpor, t-shirt eller kalsonger till jobbet för att byta om efteråt, men bättre folk än jag har klarat sig utan sådanna världsligheter. Vad jag däremot fick med mig var min gamla jofa jacka anno 1995, INTE acceptabelt när man visar sig på Mariebergs köpcentrum med Carolina. Den jackan är så ful att Carolina kände sig tvungen att vända hem efter min andra jacka när hon glömde att ta med den. Det gav mig tid att stoppa i ett 100 kronors mål på donkens. GÖTT! (Jag älskar min jofa jacka väldigt mycket, ful eller inte, det är insidan som räknas)

Väl på marieberg sniffade jag på fem olika parfymer. Trots nästäppa var det ett enkelt val och jag tvingade nästan Carolina att behålla den dyra parfymen istället för att byta mot en som var på rea. Hur ofta händer det något sådant?

Nicklas, Carro och Jonna kom över på lite käk och trivsel. Kian och Jonna dansade så att man blev alldeles snurrig i skallen, att Nicklas hängde med i svängarna går bortom mitt förstånd. Kian lyckades vara snäll nästan hela kvällen förutom två knuffar på Jonna. Men man kan inte säga någat annat än att han är världens gladaste skrutt!

Nu vill Carolina ha datorn och jag har inget att invända mot det, det är ju trots allt hennes egendom.

natti!

/Jon

Extra helg!

Igår vid lunchtid satt jag på jobbet med en tallrik köttbullar framför mig när jag märkte hur mina arbetskamrater började packa ihop för att dra.
-Vad pysslar ni med? frågade jag.
-Vi har halvdag idag, det är röd dag imorgon.
Skrutt också! Typiskt mig att inte ha koll på sådant. Jag slängde i mig maten kvickt som den och tack vare min goda karma fick jag transportföretaget att hämta sändningarna på en gång.

Jag kom iväg rätt snabbt och var helnöjd i bilen på väg hem, oväntad ledig tid är den bästa lediga tiden. Tyvärr kom vi oss inte för att göra något speciellt så tiden bara rann iväg.

Idag hälsade Kians farmor och farfar på vilket uppskattades av alla men framför allt av Kian. Plogbilen lassade upp ungefär trettitvå ton snö på uppfarten. KUL! Efter skottningen fick jag iaf en trevlig överraskning i form av kladdkaka, NICE!
Vi hann spela lite spel med mamma och pappa innan dom gav sig av hemmåt.

Nu sitter hela familjen och kollar på bolibompa. Carolina drömmer sig tillbaka till Björnes magasin. Hur kul var det egentligen? Sinnesslö björn med fula låtsasdjur. Gästarna var förvisso bra men jag minns bara att jag störde mig så innåt h-vete på att han snålade som f-n med sina pepparkakor.

Dagens rubrik i aftonbladet: Försvunnen kvinna inte hittad.
Vänta nu lite...INTE hittad? Är det en nyhet?
Konflikten mellan israeler och pallestinier INTE löst. Problemet med global uppvärmning INTE löst. Jons träning inför beach 2014 går INTE som den ska. Är det inte så att något blir en nyhet först när det händer?

Tankade på ST1 här om dagen och såg en trottoarpratare med texten "Alltid lågt pris". Övervägde att anmäla till KO, 13.18 för en liter 95 är väl ändå INTE lågt pris. Jag ändrade mig när jag åkte förbi Statoil och insåg att dom tog 13.43. 13.43!!! Jag hade sparat nästan 12 spänn på omvägen förbi ST1, wohooooo! Synd bara att det tog mig ungefär 20 minuter längre än om jag tagit raka vägen till Statoil och att mina 12 spän gick åt till tomgångskörningen i köerna.

Idag blir det fotbollsträning i min snygg t-shirt (nej, alla får inte plas i min t-shirt. Vi tränar i hallen men jag ska ha min snygg t-shirt på mig). jag är sjuk taggad så jag hoppas att det inte slutar med benbrott.

Bye!

Jon

Gravidrelaterat problem

Vad får man för att man offrar sömn för att kolla in junior-kronorna sent på natten. Förlust på straffar, tack för den.

Ett gravidrelaterat problem har uppstått. Carolina vill att vi ska åka iväg till en fotograf och ta en bild på oss medans hon har sin fina tjockismage. Vad är problemet med det? Sånt verkar ju jättemysigt. Problemet är ju att båda den blivande mamman och pappan förväntas vara halvnakna på kortet. Det är inte nakenheten i sig som skrämmer mig, tvärt om. Mina tankar dras till risken att man vid ett snabbt ögonkast inte ska kunna skilja den gravida från den som ätit alldeles för onyttigt under jul och nyår. Jag får helt enkelt kapa lite på tidsplanen i "beach 2014". Kian fattade galoppen och ställde fram pappas löpardojjor. Jobbigt! Jag kanske bara ska be en bön för att fotografen ska vara en fena på photoshop.

Carolina kan konsten att svänga fort. igår frågade jag om hon inte skulle ansluta sig till min nyttighets-crusade. Hon svarade att hon skulle passa på att äta onyttigt medans hon ändå var tjock. Idag fick jag skäll för att jag inte sa ifrån när hon stoppade i sig chokladpudding - Kalla mig feg, men jag har ingen dödslängtan. Sen gav hon järnet på leg-magic.

/Jon


Har du sett herr Kantarell

Kian tar över bloggen! Vad är det frågan om? Jag styr upp med en kortis, hade glömt att det var JVM-semi 21.30.

Jag är en upptäckare, jag skulle kunna resa världen runt och hitta nya spännande saker. Men jag föredrar att upptäcka saker hemifrån. På sistone har jag upptäckt nässprutan. Jag har funderat på det hur länge som helst men det krävdes att Carolina köpte en och sparkade mitt arsle från soffan till toaletten för att jag skulle få möjligheten att ta ett fritt, djupt andetag genom näsan för första gången på åratal.
Serien desperate romantics som går på SVT är den bästa serien jag sett på länge och eftersom den bara är på sex episoder finns det förhoppningar om att jag ska kunna se klart den. Eftersom den handlar om konstnärer och deras leverne får den mig nästan att känna mig lite sofistikerad.
Sist men inte minst upptäckte jag nyligen smakkombinationen morot och kantarell. Medans Carolina körde på glassbåt så tog jag ett litet steg mot beach 2014 med att skala tre morötter. Men jag är ingen kanin så jag letade fram lite créme bonjour och chansade på katarell för att förhöja smakupplevelsen. Klockrent!

Jag känner mig på skapligt humör trots att det var första dagen på jobbet efter ledigheten. Det dåliga humöret som Carolina nämnde berode på att jag krossade en vas. Jag har väntat i två år på att Kian skulle riva ner den och det har vart nära många gånger. Men tillslut lyckades jag fastna i den samtidigt som jag slog smalbenet i TV-bänken. Resultatet blev en vas i fyra delar och fula ord. Jag antar att det är jag som är klumpen i familjen.

Hockey, hockey HOCKEEEEY!

/Jon

Med andra ögon.

I vanliga fall är jag den som är tvungen att väcka hela familjen så att det blir någonting gjort, men imorse var jag så less på att jag alltid måste ta det ansvaret. Jag tänkte strunta i det helt och se vad som skulle hända, men när klockan var 7 insåg jag att om inte jag gör det så gör ingen det. Dom klarar sig helt enkelt inte utan mig.

Jag lyckades få upp mamma, men pappa sov så djupt att man kunde tro att han låg i koma. Han hade väl vart uppe och kollat på den där utomhushockeymatchen hela natten...pucko! Jag insåg hur hopplöst det var och gav upp.

Jag tjatade på mamma om pippi långstrump. Egentligen vill jag se på Discovery chanel eller Uppdrag granskning men både mamma och pappa verkar ha lite svårt med svenska språket, det känns ibland som om dom tar in ungefär 10% av vad man säger. Det går bra så länge man använder enkla ord men så fort man höjer svårighetsgraden och pratar hela meningar så är dom helt lost....pippi fick duga.

Klockan 11 gjorde jag ett nytt försök att väcka pappa. Jag tyckte inte att han borde sova bort sin sista dag på jullovet. Med lite fula knep fick jag iaf upp honom. Då insåg jag hur knubbig han blivit av all julmat, han måste verkligen börja träna. Det blir ett himla liv på honom om man försöker smaka ett litet chips men själv har han inga problem att trycka i sig en hel skål själv. DUBBELMORAL!

Till lunch blev det pankaka...ÄNTLIGEN! Tänk att dom ska ha så svårt att förstå att jag inte äter vad som helst. Jag vill ha fint käk som blodpudding, pankaka eller makaroner och kanske någon köttbulle om jag får tillräckligt med ketchup. Försök inte med er taskiga lax i ugn eller oxfilé. Pappa brukar kunna klanta till vad som helst i köket men jag måste medge att det är rätt kul när han vänder pankakor i luften. Och det räcker med att säga "mera" så gör han det om och om igen, min dresserade cirkuschimpans.

I och med att jag tog lite sovmorgon var jag inte trött vid ett-tiden som jag brukar. Trots det gjorde mamma och pappa upprepade försök att tvinga mig att sova. Jag må vara smartare än båda dom tillsammans men än har jag inte musklerna att stå emot när dom lyfter in mig i sängen mot in vilja. När jag med högljuda protester klargjort min syn på det hela bestämde jag mig för att ta en tupplur för familjefridens skull.

Jag och pappa tog en dusch när jag vaknat och sedan åkte vi för att fira att mammas mormor Dagny fyllt 80 år på Scandics resturang. Det var ett trevligt intiativ, men jag förstår inte varför allt ska ta sådan tid. Vänta på maten i hundra år, alla äter långsam, vänta lite till. Man kunde ju tro att det bara är jag som vill hinna springa lite i hotellkoridorerna. Maten ska vi inte tala om, OSKALAD korv! Dom har som yrke att laga mat och kan inte ens skala prinskorv, tur att min betjänt aka pappa fattade galoppen.
Jag hann iaf leka lite med Jonna innan vi skulle åka hem igen.

Väl hemma satt jag i soffan och väntade på att få se lite nyheter förgäves. Det zappades fram och tillbaka mellan tråkiga komediserier och dålig film...men ingenting allmänbildande. Jag gav upp, bad om en flaska mjölk och gick till sängs.

/Kian - allsmäktig härskare över garpvägen 56

som bortblåst!....

Jahopp då var Jons bra humör som bortblåst...
han som varit så go o glad ett tag nu. Men jag kände på mig att det hade med ledigheten att göra, nu ska han ju tillbaka till jobbet imorn och jag förstår att han har ångest :/
Men önskar att det bra humöret kunde hålla i sig ändå, det blir så mycket trevligare för alla andra i hans närhet då!!

Idag fyllde min Mormor 80År och det firade vi med att gå ut och äta på Scandic hotell i Västhaga. Det var väldigt trevligt och mormor blev så glad över att bli uppvaktad :)

Nu ska jag försöka sova, man vet ju aldrig när Kian tänkt gå upp imorgon bitti. Men han somnade inte förrens 21:30 så förhoppningsvis sover han liiite längre än till 05-06 :P

/Carro

Jag är för snäll

Man får ju skylla sig själv. I samband med gårdagens nyårsafton intog jag alkoholhaltiga drycker i berusningssyfte, något som var planerat sen tidigare. Jag och Carolina kom överens om att hon skulle ansvara för våran son dagen efter då hon pga sitt gravida tillstånd skulle vara nykter. När jag tillslut lullade i säng strax efter tre sa gumman att hon inte kunde sova, hon kände sig stressad över att hon skulle ta Kian tidigt på morgonen och sedan jobba på eftermiddagen.
När man är lätt salongsberusad och har haft en trevlig kväll så är som bekant inga problem för stora för att lösa.
-Det är lugnt älskling, jag tar honom.
Hakuna matata, tänkte jag och slog igen ögonlocken.

Det kändes som om det han gå tre sekunder innan jag hörde en bekant röst och slog upp ögonen för att se Kian stående i dörröppningen. I tron att klockan var runt fyra hävde jag mig upp för att fylla en flaska mjölk. Planen var att så snabbt som möjligt få honom att somna om för att sedan återgå till horizontelt läge. Då såg jag att klockan var kvart över sex vilket betyder att Kian i 99 fall av 100 har sovit färdigt. CRAP!
I vanliga fall räcker det med att skicka in pippi långstrump i dvd:n för att få avnjuta en timmes välförtjänt koma i soffan, men eftersom familjen Fredrikson-Mansikka inklusive hund sov över var jag tvungen att övervaka Kian så att han inte blev för närgången mot "Nappe" som var minst lika intressant som pippi. Sömnbristen i kombination med att jag inte fick någon mjukstart i soffan ledde till att det gick en säkring på hjärnkontoret. Jag började städa, jag pockade ur och i diskmaskinen och sen ställde jag mig och diskade. Om det är jobbigt och går sakta i vanliga fall så var det en fjärt i rymden jämfört med hur det var imorse.

Efter en stund kom Linda ner och höll mig vaken genom att spela sequence med mig och vid halv tio blev jag avlöst av en efter omständigheterna utsövd älskling. Resten av dagen har vart lite dimmig. Jag sov tills Carolina skulle åka och jobba och jag tog en tupplur medans Kian sov middag. Efter det ramlade timarna iväg som dom kan göra när både Kian och Carolina är glada och medgörliga och plötsligt är klockan över 23 och jag sitter här.

Vi hoppar tillbaka till nyårsafton som av tradition brukar vara årets mest upphaussade dag. Förväntningarna är skyhöga men det blir inte roligare än när James hoppar jämfota över tigerhuvudet, säger Schkall som admiral Von Schneider och dricker ur blomvasen. I vanlig fall går det bara utför därifrån och hela kvällen slutar som en enda stor pungspark, och jag menar det inte på ett positivt sätt.
Den här kvällen blev annorlunda trots panikdamsugning i golfkallingarna fem minuter innan gästerna var beräknade. Det fanns inga Nobell-förväntningar på middagen men den blev NICE!!! ändå. Barnen lekte på det hela taget snällt med varandra, dom var glada och kom i säng i skaplig tid. det fanns inget späckat schema som till varje pris skulle hinnas med utan vi gjorde det vi kände för i lagom takt. Klockrent!
Det sög förståss lite i rakettarmen vid tolvslaget men när dom andra berättade att dom mest såg fyrverkerier som pengar som går upp i rök kändes det lite bättre. Desutom utförde jag ett spontant improviserat dans/shownummer med ett tomtebloss i vardera hand som blev mycket uppskattat, möjligen ett återkommande inslag i nyårsfirandet.
Jag ger nyårsafton anno 2010: ++++

Den senaste veckan har jag funderat på saker att göra, planer råder det som vanligt ingen brist på men det här med att få tummen ur är svårare. på tapeten just nu: lära mig spela gitarr, lära mig italienska samt göra en satsning mot SM i luffarschack.
Det lutar åt det sistnämnda.

Min mobil tycks vara på väg mot graven. Det kan gå veckor utan att jag får SMS, inget konstigt med det. Men när jag inte fick en enda jul eller nyårshälsning började jag ana oråd. Jag gjorde ett testskick från Gummans telefon och mycket riktigt, NADA! Så om någon mot förmodan känner sig bortstött och oönskad av mig, tänk om!
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR PÅ ER!
(skicka inga SMS)

Natti!

/Jon


RSS 2.0