Tiden går...

...men inte speciellt fort. Läge att vara tacksam, det är ju trots allt semester? Förvisso, men idag är det segt. Carolina är på möhippa och jag bara sitter eftersom Kian sover middag. Eftersom Carolina har jobbat långa dagar har hon inte hunnit träffat skrutten så mycket. Jag blev väldigt tacksam när hon erbjöd sig att ta honom i morse. Igår när jag läst "bilar" för 4:e gången och Kian slutligen somnat kände jag mig nästan lite mätt på honom.

I efterhand inser jag att det dels hade att göra med att den utdragna sagostunden gjorde att jag inte hann baka en överraskningspaj till Carolina av bär som jag och Kian plockat i trädgården. Dels att jag fick hoppa över en fotbollsturnering idag eftersom vi inte har någon barnvakt. I och med det blev jag påmind om hur lite folk jag känner i Örebrotrakten och hur sällan någon ringer till mig och vill ha med mig på något. Det känns extra surt att det inte gick att lösa den här gången.

Carolinas kvalitetstid med Kian i morse gick ut på att Kian satt vid daorn och kollade på tecknat medans Carolina sminkade sig, till frukost fick gubben tydligen nöja sig med välling. Jag är inte helt nöjd med det. Till lunch blev det fisk och potatis, Kian åt som en häst. Jag hoppas att han tycke att det var gott och inte bara åt för att han var hungrig.

Undrar vad vi ska göra resten av dagen. Vi har ju bilen, men ingenstans att åka. Tråkigt väder och ingen inspiration, nåja vi gillar ju båda att sparka boll.

/ Jon

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0