När OMG inte räcker till

Jag har kollat lite på ett program om ambulansförare, poliser och sånt med Carolina dom senaste dagarna. Kan det heta typ SOS eller nåt? Hursomhelst kan jag inte låta bli att förundras över det lass dom drar och den betydelse deras yrken har. Ambulansförarna behöver inte ens anstränga sig för att det ska framgå hur fantastiska dom är något som brandmännen har lite svårare för. Dom är säkert duktiga, kanske beror det på att dom bara verkar filma dom absolut tråkigaste bränderna. I förrgår försökte en bajsnödig brandman på bästa militärtaktiska sätt beskriva "insatsen" och hur man "Närmade sig målet från sidan" för att "minimera riskerna" och att det kunde finnas "alla möjliga antändbara saker på flaket"  som kunde "medföra förhöjd explosionsrisk" och "fara för liv och hälsa". Häftigt, tills man fick se "insatsen" med egna ögon och insåg att man kunde ha pissat på elden och släckt den hotande branden i bilen på den övergivna parkeringen...eller låtit den vara tills den brunnit ut av sig själv. Igår var det ännu bättre. "Vi har fått in larm om en brand i en bil men vi har fått flera olika adresser, tillslut beslutade vi oss för att åka dit bilar brukar brinna." -Smart drag! "När jag närmar mig känner jag ju att det är varmt" -Det är alltså ingen låssasbrand? "Jag bad dom att öka trycket för att få så mycket vatten på elden som möjligt och på så sätt släcka den! - Ahaaa, det är så man gör.
 
Idag var det nära att dom fick göra en insatsbeskrivning av mitt kök, jag har nämligen bakat. Om någon någonsin hör mig säga att jag tänker göra om det - stoppa mig! By any means necessary!
Det var illa, det var riktigt illa. Idioter och folk som inte kan baka ska INTE baka! Och om dom nödvändigtvis ska baka så ska dom baka nåt enkelt som en sockerkaka och absolut INTE flera saker på samma gång. Bullar skulle ju vara enkelt och jag bakade ju faktiskt mazariner en gång på hemkunskapen. Det blev blandningen mellan "Hells kitchen" och "En annan del av Köping". Låt oss säga att det sket sig någonstans mellan att bullarna jäste vid fel tillfälle och att jag inte var så haj på fyllningen till mazarinerna...men ni vet vad man säger - Har inte brandlarmet gått så har man inte bakat. OMG räcker inte till.
 
Kian har gått sina första tre dagar på dagis och det är så skönt för honnom...och för mig. Jag saknar honom när han är där men något jag inte saknar är när han är uppe till ca 21 varje kväll. Nu får han träffa alla polare och busa sig stentrött. Att båda barnen sover vid sju är något jag kan leva med.
 
gonatt!
 
/Jon
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0