Härmed förklarar jag den 1:a februari för...

..."Gå-som-om-du-skitit-ner-dig-dagen"! Det fanns ett annat arbetsnamn på dagen men eftersom den här bloggen får betecknas som en familjevänlig oas dit gammal som ung ska kunna vända sig med sin lästörst så beslöt jag mig för att stryka "gå-som-om-du-blivit-r*vkn*llad-dagen".
 
Har jag nämnt att vi ska åka till Turkiet i sommar? En resa som egentligen borde vart med när jag summerade årets bästa julklappar men som halkade bort eftersom detaljerna inte blev klara förens lite senare. Hade man trott på tomten hade väl det vart beviset på hur otroligt snäll jag är, nu är det bara beviset på hur snälla mina föräldrar är. Planen är iaf att dyka upp skapligt vältränad i Side. Jag tänker magrutor, jag tänker solbränna, jag tänker speedos (NEJ, det tänker jag absolut INTE. Hur hamnade det det där?!?)
Idag tänkte jag också köra ner skeden i en big pack med vaniljglass trots att jag inser att det inte är förenligt med ovan nämnda tankar. Men i sista stund stoppade jag tillbaka glassen i frysen, satte mig på träningscykeln och slog på "John Carter"  istället. Jag körde mina vanliga övningar innan jag fick för mig att börja bygga på en fastare rumpa (missvisande då man måste ha en fast rumpa för att den ska kunna bli fastare, jag borde skrivit att jag fick för mig att börja göra någonting åt min sorgliga hängröv).
Eftersom jag saknar rätt teknik för höftlyft var jag tvungen att googla mig fram till något nytt. Jag hittade två övningar som involverade en pilatesboll...and thats about all there is to it! Jag kommer inte att gå som jag brukar imorgon.
 
När vi ändå talar om någonting nytt måste jag passa på att nämna den nya ekonomiska planen Carolina föreslog när lönen drösade ner på kontot. Vi betalar alla räkningar och annat nödvändigt om det finns något, vi slänger över deg som ska räcka till mat på ICA kortet, deg till bensin på statoilkortet, lika mycket deg till varje sparkonto och därefter delar vi rakt av på resten. Så istället för att för att all deg ligger som en enda klump som man kan nalla lite av "utan att det märks" och som plötsligt sinar runt den 23:e så ser det plötsligt ut som om vi har några futtiga korvören var kvar på kontot redan nu. Känner jag Carolina rätt så kommer det snikas betdligt mer när det är "hennes egna pengar" än när allt tillhörde den "gemensamma ekonomin". Jag däremot kommer inte att bli mer sniken bara för att jag har öronmärkta pengar på mitt kort...jag kan nämligen omöjligt bli mer sniken än vad jag redan är.
 
Gonatt!
 
/Joakim von Anka (fast utan alla stålar)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0