Dåligt blev sämre
Nu är man tillbaka efter reklamen. Ska du ta dig rätten att komma med sådant på MIN blogg så får du bidra med betydligt fler givande inlägg, Carolina. Annars kostar det multum men den här gången kommer du undan med en symbolisk summa...vi tar det i natura.
Fy fan vad trött jag har varit den här veckan. Fotbollssäsongen som skulle ha slutat med ett not so happy ending efter sträckingen i B-matchen tog en vändning mot det värre. En inställd NFL-kväll på pitchers och ett telefonsamtal senare så befann jag mig på samlingen till A-lagets sista för säsongen - som målvakt. Att det blev förlust mot Sannahed var en parentes, 5:a eller 6:a i serien var ju lite skit samma när det gått som det gått. Vad som inte går under rubriken parentes var mitt ingripande vid Sannaheds 1-3 mål i slutet av 1:a. Jag skulle avstyra ett friläge men var på väg att bli rundad, jag skulle skjuta ifrån rejält för att nå bollen i sidled... Istället slant jag med foten i det hala gräset och landade TUNGT på höften.
Jag dog lite grann men spelade klart matchen. Inte ens i mina bakfullaste stunder har jag haft så svårt att ta mig ur sängen som i måndags morse. Sedan dess har jag vaknat varje gång jag rullat över på höger sida, det har ingen god inverkan på dygnsvilan.
Den här är från igår, nästan en vecka senare. Jag vill påpeka att jag är rejält svullen och inte bara fet.
Tur då att jag fick tid hos doktor Theo.
-Pappa, du ligger där. Jag tar feber på dig.
-Okej
-Ja, du har nio, åtta.
-98 grader?!? Då är ju jag jättesjuk. Får jag någon medicin då?
-Ja, vänta lite, du ska få lite skallerorm.
-Skallerorm!?!
-Ja, här du får skallerorm.
Ähum...nej, tack!
Jag rekommenderar INTE kliniken på Garpvägen 56.
Nu får det räcka för idag, söndagkväll är fotbollskväll - American style!
Kommentarer
Trackback
