Det bra humöret
Carolina har hittat en ny favoritkudde att sova med. Hon säger att den får henne att sova skönare och hon har inte ont i nacke, huvud elller rygg när hon vaknar...och det är ju bra. Problemet är att det är min kudde som hon har norpat åt sig. Jag brukar inte vara kinkig med kuddar och madrasser, jag har ju sovit gott på stenar när det begav sig...men den här kudden och jag har ju hängt ihop ett tag och jag vet inte hur jag ska tackla det:/ Det underliga är att den här kudden har vart Carolinas favorit förut, det har alla fyra kuddar som trängs i sängen varit under någon period. Hon går liksom runt mellan dom och tenderar att välja just den som har blivit över åt mig lagom tills jag har nötit in den som jag vill ha den. Är det kanske så att jag är en fenomenal kuddpuffare?
Nu till själva poängen. Trots att jag blivit av med min sovkompanjon är jag fortfarande på bra humör, vart ska detta sluta egentligen?
Imorse när jag tuggat i mig kanterna (jag äter upp kanterna på alla mina smörgåsar först så att det göttaste är kvar till sist) på mina kärleksfullt preparerade skinkmackor kom Kian och försökte knycka en. Jag viftade bort honom och läste vidare i tidningen. Precis när jag skulle sträcka mig efter den sista (den sista är alltid den bästa) så körde Kian en hit and run. Innan jag fattat vad som hänt och jagat ikapp honom i vardagsrummet hade han mulat in hela härligheten i truten. Han spottade förvisso ut en del men så länge jag fortfarande är ung nog och har orken kvar att tugga min egen mat så föredrar jag att göra så. Trots detta - bra humör!
Igår på ICA-maxi parkeringen var det ett pucko som betedde sig väldigt konstigt åt. Jag förklarar så här: Vad får man om man kombinerar en hastigt öppnad bildörr och en oförberedd nysning? -Jon Fredborg som skallar ett jack i huvudet på sig själv och väldigt mycket smärta. Då blev jag äntligen på mindre bra humör....men det gick över...innan vi ens hade kommit ut på motorvägen var ilskan som bortblåst.
Inte ens det faktum att jag försakar sömn för att spela XBOX ändrar humörbalansen...vad återstår det att göra? Det här är inte normalt.
Idag var Kians farmor, farfar och faster på besök från Borlänge. Va kul, tyckte Kian och busade på. Sedan åkte vi till Carolinas farmor och åt smörgåstårta och glass (inte sammtidigt). Jag behöver väl inte säga att jag är på ännu bättre humör efter det. Jag kanske borde satsa på sport-ätning...eller vad man kallar det, ätsport kanske. Tyvärr är ju ätsportens motsvarighet till Formel 1 varmkorvsätning. Det är ju synd att det är där dom stora pengarna finns eftersom jag inte är så förtjust i just varmkorv, men jag skulle nog kunna bli något inom taco, cheesburgare äller smörgåstårta.
Jag ska lägga in en bild på min fina gears-tröja så snart jag orkar, men det är jobbigt att hämta kameran på nedervåningen när man lagt på sig extra julkilon.
Hej på er!
/Jon
