Dessa kartong-cuts

Idag var det dags igen, en halvtimme innan hemgång var olyckan framme. För er som inte vet hur ont ett kartong-cut gör så kan jag säga såhär: Ett kartong-cut motsvarar fyra och en halv pungspark på en femgradig skala. Som brukligt så snittade jag mig själv under nageln och smärtan var outhärdlig! Hade jag vart själv på lagret hade jag satt mig i ett hörn och gråtit men nu var David också där så därför svor jag jättehögt och jättemanligt istället.

Carolina försöker hitta på egna regler för allting som finns, idag var det toapapper. Att jag fyllde på fyra rullar var ju tydligen helt åt skogen. Enligt reglerna var det fem rullar på pinnen och en i hållaren som gällde. Jag kommer inte att följa den regeln.

Har tappat lusten att skriva lite grann. Tror att det har att göra med bristen på saker att skriva om. Det kanske händer nåt skoj framöver, det är ju trots allt födelsedag på gång i dubbel bemärkelse.

Stackars ungen som dråsade in i ett björnide och väckte honan. Men det kunde vart värre, han hade ju kunnat dråsa in i vårt sovrum och väckt Carolina. (Älskar dig gumman)

Ciao!

Bamse till dopingkontrollen, tack!

Luften gick ur ordentligt efter att räkningarna betalats, efter en snabb överblick skulle vilket samhallsgeni som helst kunna lista ut att det blir dåligt med oxfilé den här månaden.

Helgen snurrade förbi i raketfart. Jag minns att jag drack lite captain morgan och spelade Xbox på fredagkvällen. Sen hade Carolina utlovat sovmorgon på lördag men det är svårt att njuta av den när man har nyfiken i en strut som tittar in och frågar "Vad gör du pappa?" "Leka kuragömma pappa?" med jämna mellanrum, det blir liksom ingen kvalitetssömn.

Vi var ute och lekte lite på förmiddagen och när Carolina och Kian gick in gick jag lös på en nyinköpt barnstol till Carolinas cykel. Om en IKEA-möbel är ond så var den här stolen fan själv. Jag har aldrig haft så ont i händerna som efter den dryga timmens brottningsmatch med insexnyckel som tillhygge. Men nu sitter den där iaf!

I söndags åkte vi till Kumla och hälsade på, eftersom inte Johan var hemma så agerade jag lekledare med barnen. Vi gömde oss i en koja för att söka skydd mot spöken och vi spelade lite fotboll. När Johan kom hem tittade vi på Bamse och det slog mig hur okritiskt man granskade världens starkaste björn som ung. Högst upp på en takbjälke där katten janson och husmusen försöker sno tillbaka en visselpipa som krösus sork snott hittar dom...ett metspö! Så otippat men precis vad som behövdes för att fiska upp visselpipan.
Varför envisas alla med att bo på så stora kullar som möjligt? Chansen att gamla farmor skulle kunna gå upp och ner för höga berget är väl inte ungefär lika sto som att jag kommer i form till beach 2011.
Bamse och kompisarna spelar fotboll mot vargen och hans kusiner och bamse skjuter en straffspark så hårt att vargen följer med bollen och landar i en närbelägen vattenpöl. Men vänta! Är bamse dopad? Borde inte dunderhonung finnas med på WADAs lista över dopingklassade prestationshöjande preparat? Oberoende undersöknig tack!

Gonatt!

/Jon

Klara, färdiga, gnäll!

Nu har jag vart snäll några inlägg så idag känner jag att jag kan gnälla med gott samvete. Here it goes!
Jävla jobb! Jag fattar inte att alla problem lyckas sluta hos mig, folk gör fel som jag tvingas räta upp eftersom allt slutar på lagret. Samtidigt finns det folk som har mage att gnälla över små felplock. Färre arbetstimmar, fler problem och lika mycket att göra som vanligt, lös den ekvationen om ni kan.

Inte fick jag vara med i matchen på söndag heller. Känns inte som att jag kommer att ställa upp och inventera på min födelsedag när jag inte får spela några matcher. Visst, jag är inte bland dom sexton bästa i laget, jag håller ju knappt "bananer i pyjamas-klass" men jag tränar jämt och ligger i topp när det gäller att jobba in pengar till laget. Då borde man ju kunna få vara med när vi möter Grönbo som är ungefär lika bra på fotboll som Lasse Brandeby var i let's dance.

Medans jag ändå är på G: Varför envisas Mixmegapol med att spela The Cures "Friday I'm in love" på alla dagar UTOM just fredag? Det borde vara förbjudet! Och varför spelar dom fortfarande den OTROLIGT enerverande låten "Monday morning"? Den var ju usel långt innan dom spelat sönder den.

ICA maxi på en lönefredag, behöver jag säga något mer?

Jag köpte mig iaf en härlig kapten (Captain Morgan) som plåster på såren.

Nåja, allt är inte nattsvart. Tipsprojektet rullar på som en snöboll i nedförsbacke och Carolina köpte "Crysis 2" till xboxen, vad gör jag här undrar ni förståss då? Borde inte jag sitta med kontrollen i näven i skrivande stund? Nja, vi har ju familjekväll (jag sitter vid datorn och Carolina glor på Let's dance) men jag har ju hela natten på mig.

Dagens höjdare var förståss Mora Träsk-spelningen på club 700. Trots att Kian var lite för trött för att kunna njuta till fullo så hade han en toppenkväll. I den rådande trängseln fick både jag och Carolina öva upp våra yogafärdigheter och efter en knapp timme kännde jag mig redo att uppträda som ormmänniska på cirkus. Kian var lyckligast efteråt när vi köpte nya Mora Träsk DVD:er eftersom han har haft sönder dom gamla. Han skulle prompt hålla minst en skiva själv och stolt visa upp dom för förbipasserande.

Nu ska här drickas kapten och spelas xbox! Ciao!

/Jon

Alltså.....

det är tydligen inte alls synd om mig som har fått foglossning de senaste dagarna som bara blir värre o värre, kan knappt gå ibland :(
Jon säger bara till mig att bita ihop och att det bara är inbillning...ohhh, han som vet så mycket om att vara gravid! Men han dummar sig nog bara, han tycker nog synd om mig egentligen :P

Halsbrännan har också börjat smyga sig på idag, hoppas hoppas att den ger sig och håller sig borta framöver!

Men jag ska väl inte klaga allt för mycket, hade ju faktiskt en helt smärt/-problemfri graviditet med Kian och hela den här graviditeten ända fram till nu när det bara är 2 veckor kvar. Men nu förstår jag verkligen dem som haft foglossning och halsbränna större delen av graviditeten, inte kul alls! :/

Imorgon ska jag och Kian (och antingen Jon eller Linda+tjejerna) på Mora träsk. Jag tror Kian kommer tycka det är jättekul, han älskar ju Mora träsk! Precis som jag gjorde när jag var liten :)

Ne nu ska jag försöka vika lite tvätt medans grabbarna sparkar boll....

Ha en bra dag!

Livet är som det är med matlådor

Iaf som med mina matlådor. Jag vet inte om det är lättja som stoppar mig från att ta en matlåda ur frysen kvällen innan den ska förtäras. Det tar ju lika lång tid att ta ut den på morgonen som på kvällen och det är nog faktiskt lite jobbigare på morgonen, mañana mentalitet kanske? Eller så har det att göra med att jag gillar spänningen. Klockan sex på morgonen ser alla frostiga lådor likadana ut och man hinner inte öppna och titta. Det blir lite som ett matlådornas rysk roulette (ja, jag lever verkligen livet fullt ut). Igår drog jag historiens värsta nitlott med en lax och potatis...UTAN SÅS, det var tort så det dammade i munnen! Inte så kul med tanke på att lunchen är dagens höjdpunkt på jobbet. Men det är som med allt annat i livet, det jämnar ut sig. Idag öppnade jag en panbiff med grönpepparsås till lunch. Lycka! Jag visste inte ens att vi hade en sån skatt i frysen. Det var som om en paleantolog (stavas det så? En sån som forskar i dinosaurieben) skulle hitta en livs levande dinosaurie (eller kanske inte). Hmm...vet inte riktigt vad jag ville få ut av det där...men nu vet ni vad jag ätit till lunch dom senaste dagarna.

Tycker inte om pressen som Carolina lägger på mig. "Jon skriver något roligt sen" Usch!

Speciellt som jag är lite nere. Inte en enda har anmält sitt intresse för att vara med i mitt yukigassen-lag :( Jag hoppades att jag skulle kunna ha uttagningar för att sålla fram eliten av eliten men det blir svårt nu.
Jag försöker intala mig att folk är trötta på snön och att det blir ett helt annat tryck frammåt november när alla längtar efter vintern. Men det är troligtvis så att Närke inte är någon riktig yukigassen-region.

Hade tänkt skriva om superbilens (superful, superliten och superlångsam) besiktning men det hade någon annan redan gjort. Påminner mig själv om att hålla bloggmaterial på insidan av skallen. Stygg Carolina! Stygg, stygg Carolina!

Igår hade jag medarbetarsamtal och jag fick intrycket av att jag var omtyckt, iaf av chefen. Återstår om det kommer att återspegla sig i löneförhandlingen här frammöver. Mest anmärkningsvärd var iaf öppningsfrågan:
-Vad gör du här? Alltså varför jobbar du på lager?
Sedan utvecklade Anders det hela med att han ansåg att jag hade potential och kapacitet för något bättre, men det var väl ändå ett ganska underligt öppningsförfarande med tanke på att han fortsatte med att berätta att han var glad så länge han fick behålla mig.

Och så var det ju det här med minnet, det var ju någonting mer jag skulle skriva om men det har susat iväg till landet där strumporna som försvunnit i tvättmaskinen lever och frodas. Om minnet är uselt nu, hur ska det bli när jag blir tjugosju? (la ni märket till rimmet? sno inte det, jag kanske behöver det om jag ska påbörja en singer/songwriter kariär med ukulele)

För er som väntar på dom utlovade bilderna på min fina mage, eller var det dom fina bilderna på min mage jag hade sagt?...ehh hotet om att lägga ut bilder på min mage kommer verkställas tidigast vid beach 2014. Jag har ju satt upp det som mål med min obefintliga träning men just nu ligger jag lite efter. Ingenting att oroa sig för alltså.

Nu ska vi se om jag får någon sömn i natt. Att ligga bredvid Carolina igår var som att slagga i en djungel. Jag hade ingen aning om att en sovande människa kunde prestera så många olika konstiga ljud. När hon läser det här kommer hon att bli lite sur på mig men då är jag iaf på säkert avstånd på jobbet! HAHA!

Gonatt!

Vad är det för idioter i den här stan!?!?....

Jag var hos BM idag. Allt såg fint ut och bebis ligger med huvudet neråt, magen hade iof bara växt 1cm på två veckor vilket jag inte tyckte var så kul...vill ju ha en ordentlig gravidmage juh :P Men men BM tyckte att det inte gjorde nåt, huvudaken var att den hade växt något överhuvudtaget :)

När jag satt i bilen o var på väg därifrån så slänger någon idiot något mot bilen, jag såg inte vad det var först så jag försökte bara väjja för det. Man blir ju rätt chockad eftersom man inte tror att någon ska slänga saker framför bilen. När jag kollade i backspegeln så såg jag att det var en vattenflaska, han hade tydligen varit o tränat. Han som slängde den vifftade upp med armarna som om jag gjorde nåt fel...!!?? VILKEN JÄVLA IDIOT!!! Jag skulle ha kört på den jä-la vattenflaskan för man såg att han kastade den med flit, han tappade den INTE!!!

Sedan skulle jag till Ica Maxi vid Eurostop o handla. Där vet man ju att folk kör hur som hellst så man är ju som tur var extra uppmärksam. Men när gubbf-n som körde bilen framför mig började blinka höger och bytte till högerfilen så tror man ju att han ska svänga just höger! Så jag var på väg att köra förbi eftersom jag låg i filen brevid där man kör rakt fram, men helt plötsligt svänger han tillbaka in på filen jag åker på preciiis framför mig...IDIOT!!! Inte nog med det sedan blinkar han höger (då tror man ju att han ska svänga höger där istället) men näää han svänger vänster!!! Vad f-n är det för fel på folk egentligen!?!?!?!?

Jon var på tal om det och besiktade lilla bilen idag och det enda felet var att blinkersen blinkar för snabbt och behöver lagas (kanske bara byta lampa hjälper?) Men vad fan spelar det för roll!?...vi bor ju i Örebro där folk ALDRIG använder blinkers eller så blinkar det fast det inte ska svänga! Vad är det för idioter som bor i den här stan egentligen, det är ju pinsamt att dem aldrig lär sig!!!

Näe nu ska jag inte sitta här o vara bitter längre! Jon får skriva ett roligare inlägg sen, det är han ju bra på har jag hört ;)


Ha en bra dag! ♥

 

Man får för sig att man är ung

Nu är det mindre än två veckor tills jag fyller 27...27! Jag känner mig fortfarande som jag gjorde när jag var 18, tror jag. Det är väl så, man får för sig att man är ung...sedan sträcker man sig i vaden när man jagar sin son genom klätterlandskapet på Lek&buslandet. Sen kommer man hem och tycker att det är fest när man sitter för sig själv framför TVn med brie, digestive och avslagen cola...paaartyyy! Nu känner jag mig som 57 istället. Nåja, ingen ålderspanik här det finns bättre saker att oroa sig över.

Minnet till exempel, det händer faktiskt en del "kul saker i vardagen" som jag vill skriva om men som jämt är som bortblåsta när det är dags att summera. Ska man behöva en annteckningsbok när man är 26 år och någorlunda klar i skallen?

Idag har det vart en Kian dag, jag fick ett ryck och gick upp frivilligt när han vaknade imorse. När Kian väckte Carolina hade vi redan hunnit kolla bolibompa, lekt med modellera och ätit frukost. Sedan gick vi ut i det fina vädret, Carolina myste i en solstol medans jag hjälpte Kian att klättra i snön. Vi gick till lekparken och gungade vilket slutade med att jag drabbades av en sjösjuka som sitter i fortfarande 
...bla,bla,bla...Lek&buslandet....bla,bla,bla...handla....bla,bla,bla...hemma....bla,bla,bla...natta Kian. Eftersom Kian höll på att somna i bilen vid femtiden räknade jag med att han skulle somna som en stock kvart över sju. Men när Carolina lagt sig i badet tittade det ut ett välbekant ansikte genom dörren.
-Kian ha mer mjölk! sa han glatt
-Nej, nu ska Kian sova annars blir pappa trött.
-Ehhh....Kian har redan sovit! sa han med sin lurigaste "undrar-om-pappa-går-på-den" min
...Pappa gick inte på den
-Det har du inte alls det, nu går du och lägger dig!
-Pappa hämta mera mjölk Kian!
-Jaja, gå och sov så kommer pappa med mjölk.
-mummel,mummel Kian har redan sovit mummel,mummel mera mjölk mummel,mummel gonatt nallen.

...och plötsligt var klockan runt elva snåret och Carolina snarkar som ett sågverk, helgen är slut för den här gången och jag måste fokusera på att få med min morgonbapelsin till jobbet. Jag glömde den både onsdag, torsdag och fredag förra veckan och jag blir inte mitt vanliga trevliga jag utan den. Kom ihåg, kom ihåg, kom ihåg.

Natti, natti!

/Jon

Utkonkurerad av en mage

Jag brukar skriva om intressanta saker, ibland väldigt intressanta saker men ändå så räcker det med att Carolina tar lite lättklädda bilder på sin mage för att det plötsligt ska dyka upp tre gånger så många besökare än det brukar. Vad säger det om världen vi lever i? Eller rättare sagt vad säger det om relevansen i det jag skriver? Tur att det inte är någon tävling iaf.
 Vad som däremot var en tävling var ju tips-sm som pågått dom senaste sex veckorna. Att det sket sig i det stora hela var väl ungefär lika väntat som att jag inte skulle vinna konsum garphyttans egna lilla mästerskap. Därför ska jag berätta om det som verkligen betydde något, nämligen min och Carolinas egen lilla prestigetävling. Efter att jag förlorat förra året kändes det som läge för en revanch, men det mörkt ut när fem omgångar var avklarade. Men en bragdvändning på sista kupongen avgjorde till min fördel och jag avgick med segern med en HEL poängs marginal, sug på den du gumman!

När vi ändå pratar tips måste jag berätta om mitt lilla tipsprojekt som fortsätter att öka i värde. Sedan starten i november har kapitalet ökat med smått fantastiska 610%. Egentligen ska man inte jinxa något som fungerar men om det är någon gång jag måste få säga "vad var det jag sa" till tvivlarna som skakade på huvudet när jag berättade om min idé så är det ju nu. Jag menar, jag får ju passa på medans det fortfarande går bra så här kommer det: vad var det jag sa!
Jag har tydligen vunnit över Carolina, när jag berättade om senaste ökningen svarade hon glatt:
- Härligt, det går bra för oss.
- Yeah baby, det gör det...vänta lite nu, vaddå "oss".
- Ja, vi gör ju det här tillsammans.
Hmmm, där ser man. Precis det stödet har jag kännt från början...eller?

Igår lånade vi ut Kian till mormor och morfar medans vi gick och såg "Hur många lingon finns det i världen". Det känndes befriande att få skratta åt utvecklingsstörda. Jag brukar inte ha några problem med det annars heller men då är det ju på sin plats att hålla det inom sig för att inte såra någon. Jag låter elak när jag säger så men jag tycker faktiskt att man borde ha lite mer distans till det mesta. Jag kan skratta åt Kian när han gör något roligt, jag skrattar åt Carolina när hon gör något konstigt och mest av allt skrattar jag åt mig själv när jag gör något knäppt, varför skulle jag inte kunna skratta åt utvecklingsstörda?

Vad jag däremot inte skrattar åt är dom ca 300 frivilliga som jobbar med att kyla ner reaktorerna i Fukushima trots att dom VET (inte kanske, inte troligtvis utan verkligen VET) att deras vistelse där kommer att medföra alvarlig sjukdom eller död. Jag blir tårögd när jag läser deras hälsningar till nära och kära och fylls av hopp för mänskligheten. Det finns alltså fortfarande människor som är beredda att offra sig själv för andra. 300 stycken! Undrar om vi skulle få ihop tre här i Sverige där alla har det så bra och är så bekväma? Jag önskar att jag i sådanna fall skulle vara en av dom tre men vad jag tror och hoppas här i sköna soffan är rätt ovesäntligt. All heder åt det japanska folket i allmänhet och dom 300 räddningsarbetarna i synnerhet, måtte inte deras hjältemod vara förgäves.

Avslutar med en rapport från min och Carolinas sångduell i Lips för en stund sedan. Trots att hon blivit betydligt bättre lyckades jag vinna samtliga dueller. Nu luktar iof eget skryt rätt illa men jag vill ändå ge mig själv en stor applåd för segern i Rihannas "Take a bow". En låt som Carolina har lyssnat på åtskilliga gånger medans jag hört halva låten en gång. Segermarginalen var fjuttig men ändå enormt skön.

Nu ska jag ta lite fina bilder på min mage så får vi se om det blir lika många som läser efter att jag lagt upp dom.

Ciao!

/Jon
 

Lite magbilder!

















Min gamla jacka var inte ful!

Jag tänkte se mellan fingrarna med det, tänkte släppa det men när Carolina går ut i bloggen och hånar min gamla jacka måste jag säga ifrån. Jag fick den jackan av pappa medans jag fortfarande bodde hemma vilket betyder att den fram till i helgen hade hängt med i minst sju år. Höst, vinter och vår...i ur och skur hängde vi ihop, min jacka och jag. Och den var inte ful! Den var bara mindre snygg...åtminstone dom sista åren. Men vilken kvalité! Den kämpade med utslitna kardborrar och trasiga dragkedjor i slutet, men ändå 7 år! Om mina turstrumpor förtjänade en tyst minut så förtjänade jackan en militär hedersbegravning med skyldrade gevär, salut och amazing grace. Det fick den inte...den slutade sina dagar i en skräpkorg vid coop forum marieberg. Carolina var iaf nöjd med att jag hittat en ersättare men hon såg bra skräckslagen ut när jag funderade på en jacka som såg nästan precis lika dan ut som min gamla. Nu återstår det att se om arvtagaren kan upprepa sjuårsbragden.

Både Carolina och jag var nöjda med gravidkorten, det berodde förståss helt på att min mage inte vart med på något av dom som är klara. Nu ryktas det om att det ska tas ÄNNU fler kort, jag som direkt efter förra fotosessionen firade med att trycka i mig godis i massor. Jag hoppas att det är tänkt att det ska bli en påklädd omgång, annars är det inte schysst!

Idag hade Carolina gjort kycklinglasagne med aubergine och trots att jag trott stenhårt på att jag aldrig skulle gilla något som innehåller aubergine så får jag för första gången i år erkänna att jag har haft fel. Det var så jävla gött, hoppas verkligen att det blir en återkommande rätt.

Nu till den negativa delen av inlägget. Jackan var förvisso på rea men när jag såg elräkningen för perioden nov-jan så önskar jag nästan att jag hade sparat gamla trotjänaren sju år till. tolvtusen spänn! Det är ju sjukt! Visst finns det folk som betalar mer än så...men vi bor ju ändå i ett skapligt litet hus med bara tre väggar mot kylan. Ska det vara så här!?!

Visste ni förresten att Kärnkraftverken i Fukushima delar slogan med Trisslotten? Plötsligt händer det!

Kanske dags för anti-vindkraftsmaffian i trakten att tänka om. Men jag tvivlar på att det här räcker som argument.


ciao!

/Jon

Ett kollage

Här är lite av bilderna som knäpptes av i lördags. Jag tycker Linda är väldigt duktig på o ta fina bilder!
Men mina favoritbilder é inte med här, så det dyker upp fler sen :)
Ska iväg och fortsätta redigera o ta flera bilder imorn....




Jon får nog dessutom ställa upp på lite fler bilder någon dag :)

Bra helg!

I fredags var jag och Kian över till grannen och lekte en stund. Det var trevligt att komma hemifrån o vara lite social, även om det bara är typ 10 meter hemifrån ;)
Sedan var vi bara hemma o slappa framför tvn på kvällen. Jon satt på övervåningen och kollade "På spåret" och jag satt nere i vardagsrummet och kollade på "Let´s dance". Men nu ger jag nog upp det programmet, det är inget bra längre! Annat var det förr! :P

Lördagen vaknade jag upp ganska utvilad, brukar ha svårt att sova nu för tiden. Det var härligt väder ute så vi gick ut och lekte på baksidan en sväng. Vi passade även på att leta reda på en overall som kian hade när han var liten bebis, vi hittade inte bara den..hehe..utan 4 hela lådor fullproppade med kläder i små storlekar. Så nu har vi kläder så det räcker till nykomlingen. Håller på o tvättar för fullt! :)
Sedan kom Linda hem till oss och tog gravidfoton på mig och magen, Jon och Kian var också med på några. Det blev superbra bilder!! :) 
Jag kan tyvärr inte lägga upp några bilder nu för jag har nåt konstigt program på den här datorn så det funkar inte :(
Men jag ska försöka fixa det på nåt sätt.

Sedan for vi iväg till Marieberg och köpte en jacka till Jon, det var på tiden!! Han har haft sin jacka ända sedan vi träffades iaf och det var ca 4år sedan (o den var ful redan då!) :P
Efter det åkte vi till kumla och tillbringade kvällen hemma hos Johan, Linda, Ella och Jolie. Vi hade med oss oxfilé mm så vi käkade mat och sedan kollade vi finalen av melodifestivalen och den blev ju inte som någon av oss hoppades tyvärr...eller??..vänta nu!...Johan smygröstade ju på Erik Saade! ;D
Vi hade en väldigt kul och trevlig lördag! :)

Dagen började väääldigt seeegt, vi kom hem sent inatt (ca 01:00) och det var jag som skulle ta Kian imorse så att Jon skulle få lite sovmorgon eftersom han skulle spela fotbollsmatch idag. Kian vaknade 06:30, så det vara ju bara o kliva upp då :/
Men dagen har gått fort iaf. Kians farmor och farfar kom hit och lekte med lillfisen, sedan åkte vi och kollade när Jon spelade fotboll. Efter det var vi till Efesos (min och jons favorit restaurang!) där vi blev bjudna på mat..*mums* :)
När vi kom hem fick vi nog matkoma hela familjen och tröttheten smög sig på mer o mer.
Kian har precis lagt sig och jag funderar allvarligt på att hoppa till sängs redan nu.

Veckan som kommer har jag inget planerat ännu. Det hade jag iof inte den här veckan heller men det blev något varenda dag iaf...*gillar* ;)

Näe nu får det faktiskt bli sängen, har för jäkla ont i ryggen så hoppas att jag kan sova iaf :/


Tack för en trevlig helg alla inblandade! ♥

-Bye bye!





Jag är inte bitter...faktiskt.

När jag läser mina inlägg sedan en tid tillbaka märker jag hur tonen hårdnat. Inläggen har inte varit lika hjärtliga, jag har verkat irriterad och saknat glimten i ögat. Det är egentligen lite underligt med tanke på att jag känner mig rätt harmonisk i övrigt. Problemet är att när jag väl stör mig på någonting så hänger det kvar tills jag får gnälla av mig. Jag ska försöka blanda positivt och negativt lite bättre så att jag slipper döpa om bloggen till griniga gamla gubb-bloggen.

Då borde jag förståss börja det här inlägget med solsken och hallonglass..men det går inte. Inte en dag som denna. Klockan 06.07 imorse trampade jag nämligen igenom min högra turstrumpa och det blev ett stoooort hål vid hälen. Magin är bruten! Vad ska man tro på nu? Gud? Slumpen?
Dom fantastiska strumporna med en blixt på har följt mig genom hockeymatcher, postkodmiljonären, viktiga ÖSK-matcher. Så länge man bara vänt sig till strumpornas magiska kraft när man verkligen behövt så har dom ALDRIG svikit, nu är det slut på det! Jag tycker verkligen att det är på sin plats med en tyst minut....

....

....

Jag var så uppe i varv igår att jag glömde att rapportera in mina vuxenpoäng som jag samlade på mig i tisdags. Jag var på föräldramöte om vad jag förväntar mig att Kian ska lära sig i förskolan. Tunga grejjer! Först var det information och sedan fick man presentera sig eftersom det var många nya föräldrar, jag kände mig ny trots att Kian är veteran på avdelningen, det är ju för det mesta Carolina som lämnar och hämtar. Presentationen gick bra för mig...men inte för alla. En kvinna började med att presentera sig som mamma till någon unge, nästa person hängde på: Hej, jag heter Peter och jag är Ljuvas mamma...ehh...pappa, jag är Ljuvas pappa. Succé för Peter, men till hans försvar ska sägas att han såg trött ut.
Sedan var det gruppdiskussioner som började med ytterligare en omgång presentationer och handskakningar. Min vana trogen fokuserade jag så hårt på att presentera mig som Jon så att jag helt missade vad mina bordskamrater hette. Nåja, huvudsaken var att jag inte presenterade mig som Gunnar av misstag. Jag blev förvånad över hur mycket smart jag fick ur mig under diskussionen, jag har med stor sannolikhet fyllt kvoten för den här månaden. Tyvärr var jag tvungen att lämna...ehh..Sixtens mamma och pappa, Maltes mamma och ehh...någons mamma (att det ska vara så svårt med namn, alzheimers var det här!) tidigare för att träna fotboll.
Samanlagt blev det iaf 15 vuxenpoäng för mig och det tackar jag för.

Tidsfristen ökade med en hel dag när det gäller gravidfotot vilket taksamt tas emot av sidfläskskungen. Trots att min minskning av matintag gjort underverk för mina mentala magrutor så är jag fortfarande inte i en form som jag vill dokumentera för framtiden. Men det får bli som det blir.

XBOX nästa!

Ciao! /Jon

Elakt inlägg!

Det här med facebook gör mig knäpp! Då har jag inte ens skräpet, men man blir påtvingad ifrån alla håll och kanter. På varenda sida överallt så finns det en liten "gilla" knapp. Jag antar att det fungerar så att man trycker på den och då ser helt plötsligt vännen Karl-Kristian från Svennevad (som man egentligen inte vet vem det är) att man diggar det man just tryckt på. Vilka möjligheter! I mellanöstern använder folk sociala medier för att organisera revolutioner, man driver diktatorer på flykt i demokratins namn tack vare tex facebook. Hur kan jag då envist motsätta mig allt som har med skiten att göra? Jo, vad använder man facebook till i Sverige? Man går med i grupper. "Vi som vill- rädda bergsgorillan, skydda kvinnor från våld, rädda Banarne från utvisning, bevara ollonborren, stoppa oprovocerat gatuvåld osv. Skitbra...det kräver inte mer engagemang än att gilla sportbladet, äntligen morgon eller Karl-Kristians inlägg om vad han åt till frukost. Folk tror att dom gör skillnad men inget händer. Vad gör jag som är så mycket bättre? Ingenting...men det är jag iaf medveten om.

Inte nog med att det finns överallt på nätet, snart finns det överallt. Vi har börjat lyssna på mix-megapol på lagret eftersom jag inte vill tvinga på David min musiksmak. Där har dom en programpunkt där folk får höra av sig för att gilla och ogilla saker...på riktigt! "Liselott i Skövde gillar vårvädret, Kent i Allingsås ogillar bilköer, Anette i Ystad gillar sin nya Kattunge" meddelar en liten radioh**a glatt och håller käckt med alla nonsensförfattare. På det spelar dom nån Ellie Goldings (tror hon heter så) pissdåliga version av Elton Johns Your song. Att Darin förstört Coldplays Viva la vida säger jag inget om men hur kan man ens försöka göra en låt med titeln "Your song" till sin egen? Speciellt när man har den vidrigaste brittiska dialekten någonsin. Men radioh**an klappar händerna som den dresserade chimpans hon är och hyllar låten som en fantastisk version. ARRRGHHH!

...det här är min terapi, nu känns det bättre.

Häromdan bad Carolina mig att köpa nya sopsäckar eftersom det inte fanns några. Men vi kom på att vi precis haft en full rulle, vart hade den tagit vägen? Carolina hade packat skräp i carporten...och lagt rullen på biltaket. Jag hade förståss kört iväg med bilen utan att märka rullen. Hade det vart jag som lagt rullen där hade jag blivit dumförklarad på två sekunder, nu nöjde sig Carolina med att fråga om jag inte tittat på taket innan jag åkte. Jag ska börja med det nu för säkerhets skull. Till saken hör att rullen legat vid vägen ca 500 meter innan vår avfart och både jag och Carolina hade sett den och funderat på vilka dumjävlar som slängt en full rulle med sopsäckar i diket. Shit happens!

Nu ska jag hejja på Zlatan, ha det gött. (Nästa inlägg ska handla om solsken, hallonglass och fågelkvitter, jag lovar!)

/Jon


Välkommen till kaos!

Hade en jobbig dag på jobbet idag, för mycket administrativa uppgifter gör mig GALEN! Jag vill ju arbeta med kroppen, SKRUTT! När jag kom hem var jag helt slut i huvudet. Gött då att vi hade besök av Linda, Ella och Jolie...vilket KAOS det var. Det såg ut som om en bomb exploderat i en leksaksaffär, de var grejor överallt. Som grädde på moset lekte barnen, framför allt Kian, monster. Jag valde mellan att ta en tupplur eller att hänga med i tempot, det blev det senare. Allt slutade med att jag satt som lekfarbror och sjöng Banse för förvånansvärt intresserade barn. Ella var minst imponerad och bad mig sjunga bättre. Det gick tyvärr inte.

Annars då? Inget särskillt att raportera. Jag gjorde ett ryck och städade hela nedervåningen igår, utan hjälp av Kian som drog fram grejjer i dubbelt så snabb takt som jag fick undan dom.
Potträningen går inget vidare. Igår lovade Kian dyrt och helat att säga till om han behövde använda pottan, det slutade med att han smet undan på sitt rum...och SKET på mattan! Gissa vem som fick skrubba den. Om du gissade på Jon så har du vunnit en fotvandring i Kilsbergen.

Carolina säger att hon ska få en I-phone. När jag frågade om dom delade ut dom gratis så kröp det fram att hon skulle skaffa en. Hon får göra som hon vill men själv håller jag fortet, ensam i kampen mot I-phone, facebook, djävulen och kaffe. Jag ger mig ALDRIG! 

Nu blir det tidig sänggång och förhoppningsvis välförtjänt sömn. Natti!

/Jon


Wonderful!

Hallå hej!
Idag var det underbart soligt o fint väder ute, fast det kunde gärna ha blåst lite mindre :P 
Familjen tog sig ut vid ca 10:30, vi gick till affären o köpte korv och grillkol sedan gick vi hem och lekte i snön och grillade korv. Det var gott tyckte till och med Kian som proppade i sig tre stycken :)
Vid ca 12:45 gick vi in så Kian (och jag) fick sova lite middag. Sedan bar det iväg till jobbet en sväng (15:30-19:30)
Skyndade mig hem till melodifestivalen efter jobbet. och det blev precis som vi ville där, The moniker och Sara varga till final! *Woohooo!* ;)
Nu hoppas jag att The moniker vinner hela skiten!! Om inte The moniker vinner tycker jag Sara Varga eller Swingfly kan få ta hem det. Men tror tyvärr inte jag får som jag vill eftersom Danny, Brolle och Saade är med, frågan e väl bara vem som har mest fans där? :/

Imorgon jobbar jag min sista dag på Willys innan bebis kommer. Det har varit rätt kämpigt i slutet, känns som att revbenen och ryggen ska gå av. Jag är rätt nöjd som jobbade så länge iaf, det känns som att jag har kämpat in i det sista. 4 veckor kvar nu och jag hoppas att "klimpen" i magen vill komma ut lite tidigare än beräknat...hehe :P


Här kommer lite bilder från idag:






Yukigassen!

Ibland känner sig Carolina tvungen att påpeka att jag har lite konstiga idéer för mig. Jag måste hålla med, det händer att jag får infall som vid lite eftertanke kan avfärdas som dumheter. Jag vet inte hur många gånger jag har vart övertygad om att jag ska skriva en bok, ska söka till Idol, ska lära mig spela ukulele. Jag har kommit på svinbra träningsmetoder för att bli bättre på fotboll, jag har uppfunnit mitt tipssystem som jag hoppas ska inbringa fina pengar framöver. Men det här är annorlunda!

Tyvärr är det lite sent påtänkt den här gången. Men nästa år, NÄSTA ÅR. Jag pratar förståss om SM i Yukigassen som går av stapeln i Luleå i helgen. Nog för att jag är optimist men jag kommer inte kunna samla ihop ett slagkraftigt lag tills dess. Men om jag tänker frammåt så har jag ju ett helt år på mig att slipa taktik, träna, ha laguttagningar. Det stora problemet är att man enligt reglerna måste ha minst tre tjejer i laget, vart ska jag hitta dom? Jag räknade inte med Carolina men jag hoppades iaf lite, det blev blankt nej. Om någon känner någon som vill delta i Team Fredis (namnet är inte fastställt) satsning mot Yukigassen SM 2012 så är det bara att höra av sig.

För er som inte vet vad Yukigassen är så kommer förklaringen här. Yukigassen är tävling i snöbollskrig! 

The purpose of Yukigassen, is to become one with the snow and develop the body while maintaining good sportsmanship.
-Det säger ju allt!

Snöbollskrig med regler och vinnaren får representera Sverige i Yukigassen-VM i Japan, awsome!!!

Ciao!

/Jon


Inventeringen avklarad och jag kan andas igen

Inventeringen har legat som en tjock dimma över allt jag gjort dom senaste dagarna. Kvav och fuktig med en unken lukt har den drivit mig ned på knä. Gissa om jag kände mig lättad när jag i samråd med chefen officiellt förklarade spektaklet för avslutat, åtminstone för den här gången. Nu återstår bara allt arbete som samlats på hög medans vi slitit för att få ordning och reda. Det jobbiga är att jag får göra det utan Davids hjälp, han drog till Finland idag. Det kändes bra när han förklarade hur han skjutit på packningen till sista stund, vi hade kommit överens om att börja tidigt imorse och han skulle ta tåget från Kumla klockan 05.30. Ändå väntade han med att packa väskan tills strax efter klockan 5 samma morgon. Världen behöver fler människor som gör saker i sista minuten!

Carolinas prat om gravidbild fungerade som en väckarklocka för mig när det gällde träning och kost. Jag kände att det var ett utmärkt tillfälle att ta tag i dom bitarna. Tyvärr kände jag en halvtimme senare att det var ett utmärkt tillfälle att stoppa i mig tre av Carolinas nygjorda ehhh what do you call those, we call them nig...ehhh weeinerbreads, Uh uh no you don't.  Olyckligt var ordet, sa Bull
Ja, jag gillar Sunes sommar!

Kians bästa på sistone:
Han har börjat apa efter något han sett eller hört på Mamma Mu. Han säger: Mamma mu ä de du? sen tar han i från tårna och råmar. MOOOOOOOOOUUUUU! Det är sjukt mycket roligare än vad det låter när jag skriver det.

Men idag toppade han det. Vi skulle potträna och Carolina byte ut hans blöja mot kalsonger. Han trivdes inte riktigt med dom och medans vi lekte började han dra i dom så att dom åkte upp i roomphaaan. Det såg så festligt ut att jag bad honom gå och visa mamma. Varpå han går ut i köket, säger lyckligt: Mamma titta! Drar upp kallingarna allt vad han kan så att dom liknar en sumobrottarstring...sen ställer han sig och skakar stjärt! Med rumpan vänd mot mamma böjer han djupt på knäna putar med baken så mycket det går och skakar loss!
Jag trodde jag skulle dö!
Sedan kissade Kian ner tre par kallingar innan vi gav upp träningen för idag.

Nu ska jag ge upp skrivandet för idag.

Ciao!

/Jon


Trötter

Nu har Carolina kommit fram till att vi ska ta ett gravidkort tillsammans. Jag vet att jag skrivit det här förut men jag tycker att det är aningen olämpligt. De är inte bara Carolinas mage som ska vara med på kort, jag ska tydligen inte heller ha någon tröja. Egentligen hade jag inte tänkt ställa upp på några halvnakenbilder förens tidigast beach 2014 men jag får göra ett undantag. Problemet är att jag ligger efter det schemat, så hur ska jag komma i form på mindre än två veckor?

Jag borde börja med att gå på träningen idag, men jag är så trött! Inveteringen är nästan klar men det ha kostat kraft och tidiga mornar. Jag har insett att man ska ha ansvar för så lite som möjligen, att vara inventeringsansvarig har lätt varit det jobbigaste jag gjort 2011. Jag är helt färdig, om inte jag lyckas få till en sovmorgon till helgen så går jag under.

Jag glömde ju att komentera helgens melodifestival men ÄÄÄÄÄRLIGT talat! Jag säger Linda Bengtzing så förstår ni vartåt det barkar. Satte dom ihop ett specialdesignat startfält för att Linda skulle gå vidare? Det påminde om hur dom rullar ut rännorna i bowlinghallen när En annan del av Köping är på besök.
Hur fan gick texten? En trygg familjefar som plockar ur diskmaskinen och byter olja på bilen. WHAT!?! Och kläderna sen då? Påskharen kom tidigt i år!

Ciao!

/Jon

RSS 2.0