Dåligt blev sämre

Nu är man tillbaka efter reklamen. Ska du ta dig rätten att komma med sådant på MIN blogg så får du bidra med betydligt fler givande inlägg, Carolina. Annars kostar det multum men den här gången kommer du undan med en symbolisk summa...vi tar det i natura.
 
Fy fan vad trött jag har varit den här veckan. Fotbollssäsongen som skulle ha slutat med ett not so happy ending efter sträckingen i B-matchen tog en vändning mot det värre. En inställd NFL-kväll på pitchers och ett telefonsamtal senare så befann jag mig på samlingen till A-lagets sista för säsongen - som målvakt. Att det blev förlust mot Sannahed var en parentes, 5:a eller 6:a i serien var ju lite skit samma när det gått som det gått. Vad som inte går under rubriken parentes var mitt ingripande vid Sannaheds 1-3 mål i slutet av 1:a. Jag skulle avstyra ett friläge men var på väg att bli rundad, jag skulle skjuta ifrån rejält för att nå bollen i sidled... Istället slant jag med foten i det hala gräset och landade TUNGT på höften.
Jag dog lite grann men spelade klart matchen. Inte ens i mina bakfullaste stunder har jag haft så svårt att ta mig ur sängen som i måndags morse. Sedan dess har jag vaknat varje gång jag rullat över på höger sida, det har ingen god inverkan på dygnsvilan.
 
Den här är från igår, nästan en vecka senare. Jag vill påpeka att jag är rejält svullen och inte bara fet.
 
Tur då att jag fick tid hos doktor Theo.
-Pappa, du ligger där. Jag tar feber på dig.
-Okej
-Ja, du har nio, åtta.
-98 grader?!? Då är ju jag jättesjuk. Får jag någon medicin då?
-Ja, vänta lite, du ska få lite skallerorm.
-Skallerorm!?!
-Ja, här du får skallerorm.
 
Ähum...nej, tack!
Jag rekommenderar INTE kliniken på Garpvägen 56.
 
Nu får det räcka för idag, söndagkväll är fotbollskväll - American style!

SenseJewellery.blogg.se



Fixar en blogg där jag lägger ut mina handgjorda smycken :)

Mysdag!

Idag har vi....


Matat änderna med bulle....

Gått runt Ånnabodasjön med duktiga barn som gick utan att gnälla en enda gång.... (Snygg pose Kian) :)



Lekparkshäng....

...o så har vi spelat spel och haft lördagsmys. Jag älskar verkligen mina lediga helger!! (Såna borde man ha fler) :P

/Carolina

Kraftigt försenad helgrapportering

Det är som det är, jag har köpt Diablo III och dygnet har bara 24 timmar.

Direkt efter Theos gympa i lördags tog vi oss till Hyttans brandstation där det var öppet hus. Succé! Vi provsatt brandbilar, fick ballonger och Kian fick spruta med brandslangen.

 
 
På eftermiddagen drog vi till Kumlingarna och jag märker hur vi börjar närmas oss den magiska gränsen. Gränsen för när barnen blivit stora nog att leka själv medans man lugnt lutar sig tillbaka i soffan. Vi fann det för gott att sova över vilket ledde till att jag fick delta i en fantastiskt givande frukostdiskussion: Vem tillverkade egentligen chokladdryckpulvret med Dumle-smak? Och vilka äger varumärket Nesquick? Och vem tillverkar egentligen O´boy? Johan och Linda...jag måste äta frukost hos er oftare, har ni alltid lika kul?
 
Helgen avslutades med epilogen i div.8 norra. Finbesök från Lillkyrka och jag var taggad till tusen på att stänka in ett par bollar. Trots att lårkakan från matchen mot Glanshammar gjorde sig påmind fortfarande så kände jag mig förvånansvärt pigg. Tyvärr fick jag tacka för mig redan efter 35 minuters spel, jag halkade till på den våta planen med en sträckning i baksidan av låret som följd. Detta innebär att jag även missar sista matchen med A-laget nu till helgen. Bara att konstatera att inte heller fotbollssäsongen slutade med något happy ending...
 
Nu är det dags att hugga in på klädhögarnas motsvarighet till Mount Everest, tur att det stundar lite Champions League!
 
/Jon
 

In Luck we trust

 
 
Gårdagens VM-kvalmatch mellan Kazakstan och Sverige var bland det tråkigaste jag sett i sportväg på år och dar. Nu är väl inte Kazakstans landslag det sexigaste man kan tänka sig i fotbollsväg, men jag blev så pass uttråkad att jag somnade med tio minuter kvar. Då hade jag ändå spenderat nästan hela första halvlek på att tillreda en fruktsallad med chokladpudding och grädde. Två timmar senare vaknade jag i soffan, trött som få med dreglet hängandes ur mungipan. Jag slängde mig i duschen, slängde till Theo en vällingflaska och han bli klarvaken precis lagom till att jag kröp ned i sängen. Det blev tre timmars sömn utöver tuppluren i soffan.
Ni kan nog räkna ut hur kul jag haft idag. För hur trött man än är så ska jobbet skötas, barnen utfodras och nattas, disken diskas, tvätten vikas...lite uppmuntran vore på sin plats.
 
Jag har en god och en dålig nyhet angående min garderob.
Den goda nyheten först: Carolina anser inte längre att ett av mina absoluta favoritplagg, Penguinströjan med nr 71 på ryggen är det fulaste jag äger i klädväg! (yeay!)
Den dåliga nyheten: Anledningen till att den numera bara är näst fulast är att hon hatar mitt senaste inköp, tillika min nya favorit ännu mer. But fuck if I care! Det blir Coltströja så ofta som den är ren.
Hur snygg är inte den här?!?
 
 
/Jon

The number of the beast!

I am a Färg-och-Former (tänk Transformer) no more! Jag har faktiskt hunnit med en hel vecka på Hygienshoppen redan. Inga mer försenade Kinaleveranser och inga tusen restorder som varje försening innebär, ingen mer hjärnsläppsplanering beträffande packning, inget mer klättra över pallar på knökfullt lager - sweet!...men inga mer roliga designprodukter att hållas med, ingen flashig mässa och ingen mer Ernst.
Nu ser jag tillbaka på fyra år av blandad kompott med mässan i Paris och julfesten med inledningen hos Ernst som absoluta höjdpunkter. Och även om jag lämnar med känslan av att företaget inte utvecklat sig i den riktningen det hade potential att göra så kommer jag förevigt vara tacksam för chansen att lämna det moderna slaveriet i bemanningsbranchen.
 
Bye, bye Ernst!
 
Nya firman då? En jättechans för mig förstås!
Jag tycker mig se en bättre grundidé och en klarare vision. Däremot har man inte alls kommit lika långt i utförande, men det är väl där jag kommer in i bilden. Det roliga är att jag efter den här veckan inser hur mycket erfarenhet jag sitter på efter mina år i branchen, jag är fanimej rätt man för jobbet. En annan kul grej är att jag efter 10 år på lager fått min första jobbmobil...med kortnummer 666 dessutom! Vad kan gå fel?
 
I helgen har jag spelat mer fotboll. En halvtimme med A-laget igår som slutade med en rejäl lårkaka. Det blev 2-2 i en plattmatch mot seriens jumbo, en poäng som dock i praktiken säkrar fortsatt spel i div.6 även nästa säsong. Idag blev det seger för B-laget med 0-2, även det mot den seriens jumbo. Med låret insmort i Voltaren och ett par Ipren i kroppen stod jag för säsongens kanske sämsta prestation. Jag får försvara mig med att inläggsspelet som normalt sett är lite av min grej att förvalta var klappruttet långt bortom div.8 klass, Trots ett massivt spelövertag kom jag bara till en riktigt bra målchans och det på en djupledslöpning. Tyvärr hade det bara gått två minuter och jag hade inte hunnit inse att jag mötte försvarare som jag faktiskt kunde springa ifrån, jag kan inte minnas att det hänt tidigare under min karriär. Avslut istället för avancemang och friläge - fotboll som det kan vara när det är riktigt dåligt.
Dessutom avslutade jag med en lätt sträckning i baksidan av låret under matchens absolut sista minut - fotboll när den är som absolut sämst.
 
Annat var det för en vecka sedan då jag blixtinkallades som mittback till A-lagets bortamatch mot Åmmeberg. Anlände 10 minuter innan matchstart, på helt ny position och blev utsedd till matchens lirare - något jag inte heller kan minnas att det har hänt tidigare under min karriär. Choke on that!
 
Nu grottar jag ner mig i kvällens andra NFL-match. Äntligen! Football is back!
 
Sweet!
 
/Jon
 
 

RSS 2.0