Jag kom på vad jag ville bli...5 år för sent.
Äntligen slog Theo igen ögonlocken...trodde aldrig det skulle gå.
Tillbaka igen efter några dagars frånvaro och jag tänkte att jag skulle börja på temat "saker som gör mig deprimerad". Jag listar:
3. Det är jobbigt att vara sockerberoende, jättejobbigt faktiskt. Man blir deprimerad.
2. Jag åkte ur tipstävlingen där det gällde att lägga ett spel varje dag, inte ens det klarade jag av. En skön semesterdag hände det lite för mycket saker i huvudet och vips så var jag ute. Hur kan man glömma något som man hållt på med ett halvår precis när det börjar bli lite spännande?!? Deprimerande.
1. Semestern är snart slut. När andra suger i sig av första veckan ledighet är det strax dags för mig att återvända ner i gruvan. Där har vi något som smakar sur disktrasa direkt ur slasken. Solklar etta!
Nåja, det är ju semester igen om ett år.
Under dagens förmiddagsplask i polen (polen? poolen ska det ju vara, polen är ju ett land för er som inte visste det) svepte något så coolt som ett stridsflygplan in över Garphyttan. Frågan var om det var jag eller Kian som blev mest exalterad, jag gissar på mig själv...det är något med den råa kraften som får håret att resa sig. Plötsligt insåg jag att det var stridspilot jag ville bli, men någonting sa mig att jag passerat bäst-före-datum när det gällde Gripen. Mycket riktigt, vägen till cockpit går genom officersprogrammet med aviatorisk inriktning, antagningskrav: max 23 år fyllda året utbildningen påbörjas. 5 år för sent hittade jag mitt kall. Förr var man för ung för moped, körkort, krogen, rösträtt, systemet etc. nu börjar man bli för gammal för saker istället.
På eftermiddagen åkte vi till Carolinas föräldrar för bad i stora poolen, Vi åt jordgubbar och trots löfte om minskat sockerintag dök jag ner i vaniljglassen som om livet hängde på det. Men i övrigt var det en bra dag som samtliga i familjen kände sig nöjda med. Vi åker dit imorgon också därför lämnade vi kvar Kian i hopp om lite tidigt sänggående och nattro, det första har som bekant skitigt sig men vi hoppas fortfarande på det andra.
Kian har vart jätteduktig att gå på pottan på sistone, han klarar sig helt själv. Men för två dagar sedan blev det ett bakslag. Jag undrar om han tyckte att pottan blivit för lätt och att han behövde en utmanig. Därför började han kissa...i sin leksaksservis! Vi satt i soffan och hörde hur det skvalade som i pottan men vi hade inte hört honom gå in på toa, jag gick in på hans rum och fann en helnöjd Kian med kisskastrull i handen. Efter det har det inte funnits någon hejd på det. Det händer att han kissar på pottan men även på golvet, på gräsmattan, i servisen och en gång var det skrämande nära att han kissade på sin kompis Johan. Varför gör han så här? Svaret är enkelt...för att han kan. Att ha en penis innebär att världen är din pissoar.
Nu ska jag sova!
sov så gott, vakna tort!
/Jon
Carolina tvingar mig att göra hemska saker
Carolina tvingar mig att göra...saker...hemska saker som jag inte vill. Jag vet inte om jag kan prata om det. Är det någon annan som har en sambo som tvingar en att dra ur slingor ur en såndär bleka-slingor-i-håret-mössa klockan 23.45? Är det någon som tvingar sin sambo till det? Jag vill veta om det är normalt?
Hon har tagit ur hårförlängningen också...3000 spänn...känner mig yr...måste dricka....
Påminnelse till mig själv: Sluta kolla på solresor, det leder bara till ångest.
/Jon
Hon har tagit ur hårförlängningen också...3000 spänn...känner mig yr...måste dricka....
Påminnelse till mig själv: Sluta kolla på solresor, det leder bara till ångest.
/Jon
Home, sweet home.
Då var vi hemma i Garphyttan igen. Så nu är det dags att ta hand om två barn igen, hur fan har man lyckats med det förut? Jag fick ju iaf min El Taco så med styrkan från den finns det hopp om livet.
På tal om hopp o livet. Jag äter ju fortfarande som vilket Anna Skipper-offer som helst, men nu rör jag på mig. På riktigt! Tre besök i motionsspåret under minisemestern följdes idag upp med en cykeltur till Ånnaboda och ett löpvarv runt sjön. Att cykla upp till Ånnaboda är som att cykla upp för en vägg och att göra det med farfars gamla gubbhonda med halvfulla däck är bara...dåligt. Men nu är det gjort och jag har tre liter vatten att dricka för att återställa balansen. Hoppas verkligen att jag kan hålla i det här.
När det gäller sockerberoendet ser det däremot mörkt ut. Ett jätteproblem är ju hur gott godis smakar när man lyckats hålla sig i från det ett tag. Godis är djävulen!
Nu till någonting mycket viktigare, universum! Eller minigolf...för dom hör ju ihop...lite grann...om man tänker att bollarna är...planeter...och hålen är...svarta hål...eh...nåja.
Innan jag och Carolina spelade minigolf i helgen kunde jag skratta åt saker. När nån ihopskrynklad pastor förutsåg syndafloden skakade jag på huvudet. När ingenting hände och han meddelade att han tagit fel på datum vek jag mig dubbel. Senast var det väl nån inföddingsstam som kom med domedagsprofetian och jag skakade än en gång på huvudet.
Men så hände det, Carolina slog mig i minigolf! Vad ska man tro på nu? Ingenting är omöjligt!
Kommer midgårdsormen sluka oss alla? Kommer utomjåårdingarna att landa i trädgården? Kommer jag bli vältränad igen? Ingen vet. Läskigt! Jag går och gömmer mig under täcket! Trevlig midsommar på er!
/Jon
På tal om hopp o livet. Jag äter ju fortfarande som vilket Anna Skipper-offer som helst, men nu rör jag på mig. På riktigt! Tre besök i motionsspåret under minisemestern följdes idag upp med en cykeltur till Ånnaboda och ett löpvarv runt sjön. Att cykla upp till Ånnaboda är som att cykla upp för en vägg och att göra det med farfars gamla gubbhonda med halvfulla däck är bara...dåligt. Men nu är det gjort och jag har tre liter vatten att dricka för att återställa balansen. Hoppas verkligen att jag kan hålla i det här.
När det gäller sockerberoendet ser det däremot mörkt ut. Ett jätteproblem är ju hur gott godis smakar när man lyckats hålla sig i från det ett tag. Godis är djävulen!
Nu till någonting mycket viktigare, universum! Eller minigolf...för dom hör ju ihop...lite grann...om man tänker att bollarna är...planeter...och hålen är...svarta hål...eh...nåja.
Innan jag och Carolina spelade minigolf i helgen kunde jag skratta åt saker. När nån ihopskrynklad pastor förutsåg syndafloden skakade jag på huvudet. När ingenting hände och han meddelade att han tagit fel på datum vek jag mig dubbel. Senast var det väl nån inföddingsstam som kom med domedagsprofetian och jag skakade än en gång på huvudet.
Men så hände det, Carolina slog mig i minigolf! Vad ska man tro på nu? Ingenting är omöjligt!
Kommer midgårdsormen sluka oss alla? Kommer utomjåårdingarna att landa i trädgården? Kommer jag bli vältränad igen? Ingen vet. Läskigt! Jag går och gömmer mig under täcket! Trevlig midsommar på er!
/Jon
Yes! Jag fick inte jobbet.
Jag hade ju sökt till tjänsten som lageransvarig på Citygross, men efter två intervjuer stod det klart att jag blev varuhuschefens andraval. Gott så, ingen skam i att vara första förlorare. Men frågan är om jag verkligen förlorade, det kändes nämligen som en lättnad när jag fick beskedet. Sanningen är den att jag faktiskt inte hade en aning om hur jag skulle agera om jag fått erbjudandet om tjänsten. Det hade blivit beslutsångest kan jag lova, inte riktigt i klass med hur det kan bli när Carolina shoppar och ska välja mellan två tröjor men nästan. Nu blir jag kvar i tryggheten på Färg & Form.
På tal om trygghet så är vi på semester i Borlänge hos mina föräldrar och det känns väldigt skönt. Lite avlastning med barnpassning är väl det mest avslappnande man kan få. Allting har flutit på bra hittils förutom att radiosändningen försvinner halvvägs på resan upp men det styrde jag och Carolina upp med ett avsnitt av "Så mycket sämre". "Så mycket sämre" är programmet där två glada amatörer tolkar låtar så att dom blir sämre än orginalet. I carolinas fall rör det sig om ren låtslakt. Hon är bra på mycket min älskling, men sjunga är INTE en av dom sakerna. Jag må vara partisk men jag tror att jag är aningen mindre sämre, men om det tvistar de lärde.
Vi försöker att inte göra allt för mycket på semestern och det har ju funkat bra hittills. Imorgon ska vi iaf träffa Mackan och Sara och kolla upp hur dom haft det i Turkiet, vi ska även hinna med en lunch hos min mormor. Det låter som ett späckat schema så det är bäst jag tar igen mig lite nu.
Gonatt!
/Jon
På tal om trygghet så är vi på semester i Borlänge hos mina föräldrar och det känns väldigt skönt. Lite avlastning med barnpassning är väl det mest avslappnande man kan få. Allting har flutit på bra hittils förutom att radiosändningen försvinner halvvägs på resan upp men det styrde jag och Carolina upp med ett avsnitt av "Så mycket sämre". "Så mycket sämre" är programmet där två glada amatörer tolkar låtar så att dom blir sämre än orginalet. I carolinas fall rör det sig om ren låtslakt. Hon är bra på mycket min älskling, men sjunga är INTE en av dom sakerna. Jag må vara partisk men jag tror att jag är aningen mindre sämre, men om det tvistar de lärde.
Vi försöker att inte göra allt för mycket på semestern och det har ju funkat bra hittills. Imorgon ska vi iaf träffa Mackan och Sara och kolla upp hur dom haft det i Turkiet, vi ska även hinna med en lunch hos min mormor. Det låter som ett späckat schema så det är bäst jag tar igen mig lite nu.
Gonatt!
/Jon
Resultatet
Så klippte hon då av sig håret min kära sambo, det bästa hon gjort på år och dar utseendemässigt. Hon har aldrig vart så snygg i håret under den tid jag kännt henne. Synd bara att hon inte känner likadant, hon känner tyvärr helt tvärt om. Utan att ens låta det sjunka in började hon genast att googla på hårförlängningar och idag var tiden bokad och klar.
Jag är lite bitter, inte nog med att hon ska förstöra frisyren som jag älskar. Jag ska få betala för det också - tusen spänn hos frissan och ytterligare tretusen för att återställa det hela. Finns det någon som har bra tips på hur man på andra smärtsamma sätt kan göra av med mer pengar medans jag ändå är igång.
Jag som såg fram emot sköna extrapengar i form av skatteåterbäring och semesterersättning fick nöja mig med en tvångsinköpt tvättmaskin, en betald elräkning och INGEN ny cool frisyr på Carolina....kul.
Det finns hopp. City Gross slår upp portarna i oktober och förhoppningsvis ska Carolina finns på plats. Hon har skickat in ansökningar på två av tjänsterna och det vore väl själva f-n om hon inte skulle kunna få en heltidstjänst den här gången. Det känns som hon har gjort sig förtjänt av det många gånger om.
Nu ställer vi in siktet på Borlänge till helgen och hoppas på lite välbehövlig vila!
Ciao!
/Jon
Jag är lite bitter, inte nog med att hon ska förstöra frisyren som jag älskar. Jag ska få betala för det också - tusen spänn hos frissan och ytterligare tretusen för att återställa det hela. Finns det någon som har bra tips på hur man på andra smärtsamma sätt kan göra av med mer pengar medans jag ändå är igång.
Jag som såg fram emot sköna extrapengar i form av skatteåterbäring och semesterersättning fick nöja mig med en tvångsinköpt tvättmaskin, en betald elräkning och INGEN ny cool frisyr på Carolina....kul.
Det finns hopp. City Gross slår upp portarna i oktober och förhoppningsvis ska Carolina finns på plats. Hon har skickat in ansökningar på två av tjänsterna och det vore väl själva f-n om hon inte skulle kunna få en heltidstjänst den här gången. Det känns som hon har gjort sig förtjänt av det många gånger om.
Nu ställer vi in siktet på Borlänge till helgen och hoppas på lite välbehövlig vila!
Ciao!
/Jon
Törs jag??....
...Klippa typ den här frisyren och blondera mig???
Det är faktiskt Jons förslag, o jag tycker det är snyggt på henne...men skulle jag passa i det tro?? :/
Tänkte iväg o klippa mig i veckan. Men ska jag klippa av mig allt hår eller ha kvar det långa och skulle jag passa som helblond tro...de är frågan??
Beslutsångest deluxe!! :P
Det är faktiskt Jons förslag, o jag tycker det är snyggt på henne...men skulle jag passa i det tro?? :/
Tänkte iväg o klippa mig i veckan. Men ska jag klippa av mig allt hår eller ha kvar det långa och skulle jag passa som helblond tro...de är frågan??
Beslutsångest deluxe!! :P
Blöjtårta
Idag var vi och hälsade på Nicklas, Caroline, Jonna och det lilla nytillskottet Wilma. Så söt! :)
Theo såg rätt stor ut brevid henne, hihi (skiljer 2månader)
Jag hade pysslat ihop en "blöjtårta". Som blev uppskattad, så det var kul....
Äntligen fick jag Theo att somna så nu ska jag hoppa i säng innan han vaknar...
Natti natti!
Theo såg rätt stor ut brevid henne, hihi (skiljer 2månader)
Jag hade pysslat ihop en "blöjtårta". Som blev uppskattad, så det var kul....
Äntligen fick jag Theo att somna så nu ska jag hoppa i säng innan han vaknar...
Natti natti!
Lite bilder från Eskilstuna
"Farfarsbilarna" tyckte Kian var roliga.....
Likaså den här "Hästkarusellen".....
men att åka "Djungeltåget" var roligast! :)
Gott med glass! ;)
Lilla Theo sov så skönt i vagnen
En Drill (Carolinas favorit)
Flamingo (Kians favorit)
Myrslok (Jons favorit)
Klappar på getterna
Alpackor...och en liten Kian :)
Flodhästen "In action" ;)
Man blir trött av att gå på Parken Zoo! ♥
Karma, fungerar det?
Vem ska man tro på säger DiLeva, vad ska man tro på säger Jon Fredborg?
Jag blandar inte ihop det här med zoo-inlägget, det blir bara rörigt. Altså TVÅ inlägg idag mina damer och herrar! Step right up, slöläsning für alle!
Jag har ju alltid kännt att det här med karma ligger mig närmst om man ska börja prata om Gud, religion och spå i kaffesump. Jag pratar förståss om "My name is Earl"-synen på karma, do good things, good things will happen to you, do bad things, bad things will happen to you. Det har fått en rejäl knäck på sistone. Superbilen blev snodd, jag stoppade grus i mitt tipsmaskineri och nu under vår familjehappening på parken zoo har jag haft så ont i nedre ryggmuskulaturen att det förstörde en större delen av nöjet för min del även om jag kunde glädjas med Kian. Saken är den att jag inte har gjort någonting för att förtjäna detta. Jag jobbar så hårt jag kan, jag tar hand om min familj efter bästa förmåga och försöker att vara en så god medmänniska som jag klarar av.
Det kan förståss vara lite upp och ner med karma så när jag såg beskedet om skatteåterbäring i onsdags kväll så antog jag att det var på väg uppåt. Vi har haft planer på en ny alltan, den gamla ser för taskig ut och barnen har tur om dom leker på den utan att få stickor. Pengarna skulle komma väl till pass eftersom virke tydligen inte är gratis.
Idag gick världens sopigaste tvättmaskin sönder. Den kostade 4000 spänn när vi köpte den, vi la ut 1300 på den när den pajjade en vecka efter att garantin gått ut och nu var det dags för det 2,5 år gamla aset att vika ner sig igen. Pengar växer tydligen inte på träd så vi får väl se om det blir någr ören över till altanbygget. Jag blir bara så jävla bitter, jag kan inte med rumsrena ord beskriva hur det käns. Oh karma, where are thou?
Jag fick iaf avsluta asets lidande med hockeyklubba, det kändes GÖTT!!!!
Till dagens happening i Garphyttan - platsen där det händer!
En helikopter som scoutade elledning efter ovädret i trakten var på väg mot Karlskogahållet. Eftersom det pågick skjutövningar på ett militärområde rådde flygförbud över platsen och helikoptern var tvungen att vänta en kvart. För att spara bränsle satte piloten ner schabraket på gärdet hundra meter från vårat hus. Nyfiket närmade sig delar av lokalbefolkningen, däribland jag och Kian, den fantastiska flygmaskinen. Efter ett tag vågade vi oss ända fram och Kian fick titta in i cockpit. Efter lite övertalning vågade han tom sätta sig i sätet. Feg som han är kravlade han sig snabbt därifrån men efteråt var han desto kaxigare och berättade vitt och brett om hur han hade setat i helikopter!
Så, mina vänner, kan det gå till en helt vanlig dag i Garphyttan - platsen där det händer!
Ciao!
/Jon
Jag blandar inte ihop det här med zoo-inlägget, det blir bara rörigt. Altså TVÅ inlägg idag mina damer och herrar! Step right up, slöläsning für alle!
Jag har ju alltid kännt att det här med karma ligger mig närmst om man ska börja prata om Gud, religion och spå i kaffesump. Jag pratar förståss om "My name is Earl"-synen på karma, do good things, good things will happen to you, do bad things, bad things will happen to you. Det har fått en rejäl knäck på sistone. Superbilen blev snodd, jag stoppade grus i mitt tipsmaskineri och nu under vår familjehappening på parken zoo har jag haft så ont i nedre ryggmuskulaturen att det förstörde en större delen av nöjet för min del även om jag kunde glädjas med Kian. Saken är den att jag inte har gjort någonting för att förtjäna detta. Jag jobbar så hårt jag kan, jag tar hand om min familj efter bästa förmåga och försöker att vara en så god medmänniska som jag klarar av.
Det kan förståss vara lite upp och ner med karma så när jag såg beskedet om skatteåterbäring i onsdags kväll så antog jag att det var på väg uppåt. Vi har haft planer på en ny alltan, den gamla ser för taskig ut och barnen har tur om dom leker på den utan att få stickor. Pengarna skulle komma väl till pass eftersom virke tydligen inte är gratis.
Idag gick världens sopigaste tvättmaskin sönder. Den kostade 4000 spänn när vi köpte den, vi la ut 1300 på den när den pajjade en vecka efter att garantin gått ut och nu var det dags för det 2,5 år gamla aset att vika ner sig igen. Pengar växer tydligen inte på träd så vi får väl se om det blir någr ören över till altanbygget. Jag blir bara så jävla bitter, jag kan inte med rumsrena ord beskriva hur det käns. Oh karma, where are thou?
Jag fick iaf avsluta asets lidande med hockeyklubba, det kändes GÖTT!!!!
Till dagens happening i Garphyttan - platsen där det händer!
En helikopter som scoutade elledning efter ovädret i trakten var på väg mot Karlskogahållet. Eftersom det pågick skjutövningar på ett militärområde rådde flygförbud över platsen och helikoptern var tvungen att vänta en kvart. För att spara bränsle satte piloten ner schabraket på gärdet hundra meter från vårat hus. Nyfiket närmade sig delar av lokalbefolkningen, däribland jag och Kian, den fantastiska flygmaskinen. Efter ett tag vågade vi oss ända fram och Kian fick titta in i cockpit. Efter lite övertalning vågade han tom sätta sig i sätet. Feg som han är kravlade han sig snabbt därifrån men efteråt var han desto kaxigare och berättade vitt och brett om hur han hade setat i helikopter!
Så, mina vänner, kan det gå till en helt vanlig dag i Garphyttan - platsen där det händer!
Ciao!
/Jon
Parken Zoo...var det bättre förr?
I måndags var det avresa för vårt årliga (andra året i rad) resa till parken zoo i eskilstuna. Vi kom iväg i skaplig tid men blev något försenade av en åksjuk Kian. Med en kvart tillgodo (trodde vi) hann vi till receptionen vid campingen för incheckning, det visade sig senare att dom stängde 15.00 och inte 12.00 som vi trodde men vad gjorde väl det. Vi fick samma stuga som förra året, nr 24 i Fantomenbyn. Jag blev överlycklig eftersom jag är ett stort fan av den vandrande vålnaden. Tyvärr är namnet Fantomenbyn bara en kvarleva från tiden när det fanns ett Fantomenland på parken zoo. Fantomenlandet är numera utbytt mot "Kalle Kunskap", bara namnet osar så mycket lärorikt lekande att man kräks. Fram för meningslös underhållning!
I år tajmade vi in vårat besök så pass bra att nöjesfältet var öppet vår första dag i parken. Med karusellen i Garphyttans folkets park i färskt minne hyste jag inga större förhoppningar om att Kian skulle stormtrivas, men ändå insisterade jag på att han skulle ha ett åkband istället för att köpa kuponger styckvis.
Mina tvivel till trots måste jag säga att nöjesfältet blev nästintill succé - fyra brakfisar av fem möjliga! Kian stormtrivdes på lilla "safarietåget" och det var nästan lika kul med farfarsbilarna...eller djungelbilarna eller vad dom nu kan ha hetat, till och med klassiska hästkarusellen gick hem. Givetvis såg vi till att han fick åka tillräckligt många gånger för att tjäna in åkbandet. Det stora minuset var glassköpet. Jag tog ett rån med tre sköna kulglassmaker, Carolina och Kian tog mjukglass i bägare med strössel. Kian tog en tugga av sin glass innan han började tarva av mig
- "smaka den", "hålla den"
Jo, tjenare! Jag fick nöja mig med att gnaga av rånets kanter så att han kom åt glassen, inte coolt!
Djuren då? Visst han vi med att kolla på dom också, men jag fick lite känslan av att det var bättre förr. Lejonen var fortfarande stora och mäktiga...men dom låg bara och sov i skuggan, förra året gick dom fram och tillbaka vid glaset med mord i blicken. Förra året brottades jag med en sumatratiger (hade dragkamp med en tiger som skulle matas) i år rörde dom sig inte en milimeter från sin liggplats i skuggan. Förra året fick vi se geparden i hundra km/h, i år blev det 0 km/h. Dom djur det var fart på var liksom inte dom coolaste djuren. Här kommer iaf en genomgång.
Kians favoritdjur: Flamingo
En liten överaskning, men dom är ju vackra och man kom väldigt nära. Kian ville inte gå därifrån.
Carolinas favoritdjur: Drill
Babianliknande tjockisapa, lite lik mig, det kanske var därför hon gillade den. Den var iaf cool och den kunde mycket väl vart min favorit också.
Jons favoritdjur: Myrslok
Precis som förra året gick den runt runt i samma spår, troligtvis mentalsjuk. Hur häftig som helst och förbluffande stor. Redan en klassiker!
Årets besvikelse: Tiger
I hård kamp med lejonet och geparden, men dom rörde iaf på huvudet och tittade ointresserat på oss.
Årets bästa: lilla zoo
Utökat "bondgårdszoo" där man kunde klappa getter, marsvin, grisar, kaniner, minihästar och ett svåridentifierat djur som jag valde att kalla alpacka. Höjdpunkten för småbarn.
Årets fiasko: flodhästmatningen
En av miniflodhästarna var ordentligt på gång en kvart innan matningen men sen trappade han ner. Lagom till skötaren kom låg båda två som utslagna. Trots att han nästan kastade en morot på en av tjockisarna så uteblev rörelserna. "Det här är ju nattaktiva djur så dom kanske inte vill äta i värmen" va fan e det för bortförklaring? Ni orkar med att ha fyra matningar på programmet, MATA NÅGOT ROLIGT DJUR ISTÄLLET DÅ!!!!!
Årets Kiankomentar:
Myshloken, Myshloken kom hit, MYSHLOKEN KOM HIT DÅ!!! MYSHLOKEEEEEEEN!
Kian kallade på myrslokens uppmärksamhet men den hade fullt upp med sin mentalsjukdom.
Årets Darwintrotsare: Tapiren
Survival of the fittest- I think NOT! Tapiren ser ju inte ut att vara fit för någonting, plus att den inte ser helt klok ut, Kian undrade om det var en noshörning. Hur fan har den överlevt?
Vi funderade på att gå på zoo även på onsdag men det kändes som om två dagar räckte gott och väl.
Det kanske var bättre förr men vi lär ju åka dit nästa år igen trots att dom aldrig kommer att ta tillbaka dödskallegrottan.
Ciao!
/Jon
I år tajmade vi in vårat besök så pass bra att nöjesfältet var öppet vår första dag i parken. Med karusellen i Garphyttans folkets park i färskt minne hyste jag inga större förhoppningar om att Kian skulle stormtrivas, men ändå insisterade jag på att han skulle ha ett åkband istället för att köpa kuponger styckvis.
Mina tvivel till trots måste jag säga att nöjesfältet blev nästintill succé - fyra brakfisar av fem möjliga! Kian stormtrivdes på lilla "safarietåget" och det var nästan lika kul med farfarsbilarna...eller djungelbilarna eller vad dom nu kan ha hetat, till och med klassiska hästkarusellen gick hem. Givetvis såg vi till att han fick åka tillräckligt många gånger för att tjäna in åkbandet. Det stora minuset var glassköpet. Jag tog ett rån med tre sköna kulglassmaker, Carolina och Kian tog mjukglass i bägare med strössel. Kian tog en tugga av sin glass innan han började tarva av mig
- "smaka den", "hålla den"
Jo, tjenare! Jag fick nöja mig med att gnaga av rånets kanter så att han kom åt glassen, inte coolt!
Djuren då? Visst han vi med att kolla på dom också, men jag fick lite känslan av att det var bättre förr. Lejonen var fortfarande stora och mäktiga...men dom låg bara och sov i skuggan, förra året gick dom fram och tillbaka vid glaset med mord i blicken. Förra året brottades jag med en sumatratiger (hade dragkamp med en tiger som skulle matas) i år rörde dom sig inte en milimeter från sin liggplats i skuggan. Förra året fick vi se geparden i hundra km/h, i år blev det 0 km/h. Dom djur det var fart på var liksom inte dom coolaste djuren. Här kommer iaf en genomgång.
Kians favoritdjur: Flamingo
En liten överaskning, men dom är ju vackra och man kom väldigt nära. Kian ville inte gå därifrån.
Carolinas favoritdjur: Drill
Babianliknande tjockisapa, lite lik mig, det kanske var därför hon gillade den. Den var iaf cool och den kunde mycket väl vart min favorit också.
Jons favoritdjur: Myrslok
Precis som förra året gick den runt runt i samma spår, troligtvis mentalsjuk. Hur häftig som helst och förbluffande stor. Redan en klassiker!
Årets besvikelse: Tiger
I hård kamp med lejonet och geparden, men dom rörde iaf på huvudet och tittade ointresserat på oss.
Årets bästa: lilla zoo
Utökat "bondgårdszoo" där man kunde klappa getter, marsvin, grisar, kaniner, minihästar och ett svåridentifierat djur som jag valde att kalla alpacka. Höjdpunkten för småbarn.
Årets fiasko: flodhästmatningen
En av miniflodhästarna var ordentligt på gång en kvart innan matningen men sen trappade han ner. Lagom till skötaren kom låg båda två som utslagna. Trots att han nästan kastade en morot på en av tjockisarna så uteblev rörelserna. "Det här är ju nattaktiva djur så dom kanske inte vill äta i värmen" va fan e det för bortförklaring? Ni orkar med att ha fyra matningar på programmet, MATA NÅGOT ROLIGT DJUR ISTÄLLET DÅ!!!!!
Årets Kiankomentar:
Myshloken, Myshloken kom hit, MYSHLOKEN KOM HIT DÅ!!! MYSHLOKEEEEEEEN!
Kian kallade på myrslokens uppmärksamhet men den hade fullt upp med sin mentalsjukdom.
Årets Darwintrotsare: Tapiren
Survival of the fittest- I think NOT! Tapiren ser ju inte ut att vara fit för någonting, plus att den inte ser helt klok ut, Kian undrade om det var en noshörning. Hur fan har den överlevt?
Vi funderade på att gå på zoo även på onsdag men det kändes som om två dagar räckte gott och väl.
Det kanske var bättre förr men vi lär ju åka dit nästa år igen trots att dom aldrig kommer att ta tillbaka dödskallegrottan.
Ciao!
/Jon
Semester!
I onsdags var det min sista dag på jobbet på drygt fyra veckor, för nu har jag semester och det är ju lite skönt. I onsdags var det också "kulturbroar" i Garphyttans folkets park. Jag vet, det låter inte som någon höjdare men man får passa på, det händer ju inte så mycket ut i skogen. Plus att Shirly Clamp skulle sjunga och hon är ju kändis.
Undrar vilka kulturbroar som byggdes när Shirly Clamp sjöng allsång med Shirly Clamps fans? Jag gissarpå inga alls. Kanske blev det alldeles för mycket kulturbroar när Dogge kom förra året och man bestämde sig för en lugnare aproach.
"Barnens tivoli" som det så fint hette bestod av tekopparna, en hoppborg, ett chokladhjul och pilkastning. Det var fullt tillräckligt för Kian som gav upp redan efter tekopparna, han har blivit en riktig fegis. Vi gick till clownen som gjorde ballongdjur istället och Kian fick en fin hund. Skulle jag mot förmodan lära mig att göra ballonfigurer skulle det nog inte bli nåra hundar. Sedan köpte Carolina en prinsessglass till Kian, PRINSESSGLASS! Det spelar ingen roll om den såg ut som vilken barnglass som helst, jag tycker inte att det är i sin ordning. Men Kian var nöjd.
Sedan slutade det hela lite tråkigt...jag syftar inte på allsången med Shirley för så länge stannade vi inte. Någon hade glömt att byta blöja på Kian och vi hade inga med oss, tur att jag la märket till det så han slapp gå runt och bli dyngsur. Inte samma tur med sättet jag märkte det på, började ana oråd när jag hade Kian på axlarna och blev blöt i nacken.
På torsdagen var det familjedag på Örebrotravet, eftersom vi hade ångan uppe drog vi på det också. Det var ansiktsmålning, fiskdamm, ponnyridning och annat skoj. Efter att ha sett ett lopp gjorde vi misstaget att börja med fiskdammen. Kian drog upp en godispåse och fick förståss äta lite...efter det upprepade han "dodis" med ungefär en minuts mellanrum. Ponnyridning - "dodis", Lekpark - "dodis", Stallbacken - "dodis". Men vi hade väldigt mysigt. Mysigast av allt var när vi bestämde oss för att satsa på ett lopp. 50 spänn var och jag tänkte ta tvåan. Carolina sa att hon ville ha sexan, men ändrade sig förståss till just tvåan. Jag tog hennes sexa istället, gissa vilken som vann ;)
Nu när det är semester tänkte vi att det är dags för seriös pott/toalettträning med Kian. Det har gått upp och ner, han vet hur det ska gå till men det skiter sig ändå ibland. När vi ändå pratar om att det skiter sig. Igår stod jag i tvättstugan och lastade tummlaren när jag hörde:
-Jon, åh herre gud, kom fort, skynda!
Det lät som något fantastiskt, som att Carolina just sett Kian fått vingar och flyga ut genom fönstret. Det som egentligen hänt var att nakenfis-Kian med lätt panik berättat att han behövde bajsa för Carolina som tyvärr var upptagen med att amma Theo. I brist på potta så hade han uträttat sina behov på mattan och på golvet. Han skämdes lite men vi kunde iaf skratta åt det efteråt.
Ciao!
/Jon
Undrar vilka kulturbroar som byggdes när Shirly Clamp sjöng allsång med Shirly Clamps fans? Jag gissarpå inga alls. Kanske blev det alldeles för mycket kulturbroar när Dogge kom förra året och man bestämde sig för en lugnare aproach.
"Barnens tivoli" som det så fint hette bestod av tekopparna, en hoppborg, ett chokladhjul och pilkastning. Det var fullt tillräckligt för Kian som gav upp redan efter tekopparna, han har blivit en riktig fegis. Vi gick till clownen som gjorde ballongdjur istället och Kian fick en fin hund. Skulle jag mot förmodan lära mig att göra ballonfigurer skulle det nog inte bli nåra hundar. Sedan köpte Carolina en prinsessglass till Kian, PRINSESSGLASS! Det spelar ingen roll om den såg ut som vilken barnglass som helst, jag tycker inte att det är i sin ordning. Men Kian var nöjd.
Sedan slutade det hela lite tråkigt...jag syftar inte på allsången med Shirley för så länge stannade vi inte. Någon hade glömt att byta blöja på Kian och vi hade inga med oss, tur att jag la märket till det så han slapp gå runt och bli dyngsur. Inte samma tur med sättet jag märkte det på, började ana oråd när jag hade Kian på axlarna och blev blöt i nacken.
På torsdagen var det familjedag på Örebrotravet, eftersom vi hade ångan uppe drog vi på det också. Det var ansiktsmålning, fiskdamm, ponnyridning och annat skoj. Efter att ha sett ett lopp gjorde vi misstaget att börja med fiskdammen. Kian drog upp en godispåse och fick förståss äta lite...efter det upprepade han "dodis" med ungefär en minuts mellanrum. Ponnyridning - "dodis", Lekpark - "dodis", Stallbacken - "dodis". Men vi hade väldigt mysigt. Mysigast av allt var när vi bestämde oss för att satsa på ett lopp. 50 spänn var och jag tänkte ta tvåan. Carolina sa att hon ville ha sexan, men ändrade sig förståss till just tvåan. Jag tog hennes sexa istället, gissa vilken som vann ;)
Nu när det är semester tänkte vi att det är dags för seriös pott/toalettträning med Kian. Det har gått upp och ner, han vet hur det ska gå till men det skiter sig ändå ibland. När vi ändå pratar om att det skiter sig. Igår stod jag i tvättstugan och lastade tummlaren när jag hörde:
-Jon, åh herre gud, kom fort, skynda!
Det lät som något fantastiskt, som att Carolina just sett Kian fått vingar och flyga ut genom fönstret. Det som egentligen hänt var att nakenfis-Kian med lätt panik berättat att han behövde bajsa för Carolina som tyvärr var upptagen med att amma Theo. I brist på potta så hade han uträttat sina behov på mattan och på golvet. Han skämdes lite men vi kunde iaf skratta åt det efteråt.
Ciao!
/Jon
