Sam...eller inte
I eftermiddags hände något så ovanligt som att jag och Carolina var överens, på något sätt lyckades vi komma överens om att bebis 2 skulle heta Sam. Gott så, dels tyckte jag nämligen att han såg ut som en Sam när jag såg honom första gången och dels så kommer varken jag eller Carolina få igenom något av dom namn vi helst skulle vilja ha. Hon envisas med fjantiga (i mitt tycke) namn som Melvin, Theo och Kevin medans jag håller på konstiga (i hennes tycke) namn som Cameron, Joshua och Ryan. I hela tre timmar var vi överens innan Carolina ändrade sig så nu är det upp till henne att komma med något bättre innan "lillebror" sätter sig.
"Lillebror" är iaf världens nöjdaste, får han bara blöjan bytt och något mål mat ibland så gör han inte mycket väsen av sig. Carolina sov med honom i soffan inatt så att jag fick vila ut. Tydligen hade hon också fått sova förhållandevis bra. Med Kian var man lyrisk om man lyckades nicka till 1 timme sittandes i soffan som en hösäck med bebis i famnen.
Idag var grabbarnas farmor här och hälsade på innan hennes Kinaresa. Jag passade på att byta däck på bilarna när vi fick lite avlastning. Jag vet att det egentligen var för sent men någon ska ju vara sist också. Allt gick som på räls tills jag staplade andra däcktraven och insåg att något inte stämde. Det var som i "fem myror är fler än fyra elfanter" - en ska bort. I det här fallet var det däcket som INTE var dubbat som liksom inte passade in, jag hade plockat av ett vinterdäck för att sedan sätta tillbaka det på bilen igen. När jag plockade ner det från förvaringshyllan i carporten kunde jag inte låta bli att fundera på hurvida sånthär händer mig oftare än vad det händer genomsnittet. Nåja, dubbelt så många bilar och dubbelt så många blåsor i händerna men nu är det klart för den här gången.
Fjärrkontrollen, den jävla fjärrkontrollen! Igår var jag sansad eftersom jag räknade med att den skulle titta fram i dagsljus, det har den INTE gjort. Jag VET att Kian är den skyldig och jag är lika medveten om att han likt mig har ett bra men kort minne och därför glömt bort vart han gömt den. Men faktum är att våran nedervåning inte är speciellt stor, det är även ett faktum att Kian är begränsad i sin åtkomst av fjärrkontrollsgömställen pga diverse barnlås på luckor och pga hans räckvid. Vi har utöver dom vanligaste, mindre vanliga och dom fruktansvärt ovanliga gömställena även letat i kyl, frys, tvättmaskin, diskmaskin, torktummlare, spis och micro. Den borde alltså ha kommit fram...men det har den inte och det gör mig lite lätt irriterad!
Ciao!
/Jon
"Lillebror" är iaf världens nöjdaste, får han bara blöjan bytt och något mål mat ibland så gör han inte mycket väsen av sig. Carolina sov med honom i soffan inatt så att jag fick vila ut. Tydligen hade hon också fått sova förhållandevis bra. Med Kian var man lyrisk om man lyckades nicka till 1 timme sittandes i soffan som en hösäck med bebis i famnen.
Idag var grabbarnas farmor här och hälsade på innan hennes Kinaresa. Jag passade på att byta däck på bilarna när vi fick lite avlastning. Jag vet att det egentligen var för sent men någon ska ju vara sist också. Allt gick som på räls tills jag staplade andra däcktraven och insåg att något inte stämde. Det var som i "fem myror är fler än fyra elfanter" - en ska bort. I det här fallet var det däcket som INTE var dubbat som liksom inte passade in, jag hade plockat av ett vinterdäck för att sedan sätta tillbaka det på bilen igen. När jag plockade ner det från förvaringshyllan i carporten kunde jag inte låta bli att fundera på hurvida sånthär händer mig oftare än vad det händer genomsnittet. Nåja, dubbelt så många bilar och dubbelt så många blåsor i händerna men nu är det klart för den här gången.
Fjärrkontrollen, den jävla fjärrkontrollen! Igår var jag sansad eftersom jag räknade med att den skulle titta fram i dagsljus, det har den INTE gjort. Jag VET att Kian är den skyldig och jag är lika medveten om att han likt mig har ett bra men kort minne och därför glömt bort vart han gömt den. Men faktum är att våran nedervåning inte är speciellt stor, det är även ett faktum att Kian är begränsad i sin åtkomst av fjärrkontrollsgömställen pga diverse barnlås på luckor och pga hans räckvid. Vi har utöver dom vanligaste, mindre vanliga och dom fruktansvärt ovanliga gömställena även letat i kyl, frys, tvättmaskin, diskmaskin, torktummlare, spis och micro. Den borde alltså ha kommit fram...men det har den inte och det gör mig lite lätt irriterad!
Ciao!
/Jon
Kommentarer
Trackback
