Vad som försegår i Carolinas hjärna

Inatt knackade Theo på sovrummsdörren klockan tre och ville ha välling. Jag puttade på Carolina eftersom jag gick upp natten innan och således borde det vara hennes tur. Som svar fick jag en putt tillbaka.
Jag puttade på henne igen och till svar fick jag ett surt "Varför kan inte du ta honnom?"
-Men jag tog ju honnom igår?
-Aaa, men då hade du väl kunnat väcka mig igår istället, jag hade heller gått upp då!
...okej, jag skulle förstås tänkt på det då.
Jag svor en ramsa på väg mot dörren, men sen går det inte att vara arg när sötnosen står där alldeles yrvaken med flaskan i handen. "Dä" (det där) säger han, sträcker fram flaskan och lägger sig i sängen och väntar.
 
När jag kom hem på eftermiddagen fick jag veta vad som gick genom Carlinas tankar där vid tretiden. Hon berättade att vid första puttan tänkte hon "inte katt" och vid andra putten "INTE katt"...jag hade alltså helt omedvetet gjort tecknet för att vi borde skaffa katt. När kvinnan äntligen talar klarspråk och sätter ord på sina tankar så är det alltså fullkomligt obegripligt... men roligt!
 
Nu har jag gått ca 48 timmar utan sötsaker och det värsta suget börjar släppa. Jag kännde mig tvungen att träna för att på så sätt känna mig berättigad till en gainomax med vaniljsmak, den var god. Bara att hålla i nu, första dagarna är alltid dom värsta....
 
Carolina bakade sin åttonde eller nionde julgodissort när jag kom hem från träningen, alldeles för sent för julgodisbak. Men istället för att låta henne skylla sig själv så uppmuntrade jag henne genom att klippa omslagspapper och hjälpa henne att förpacka chokladkolor...jag är för snäll för bådas bästa...
 
Natti
/Jon
 
.
 

Kommentarer
Postat av: Carolina

Hihihi jag drömde ju konstigt när du putta på mig, jäkla katter! :P
Ja DU ÄR VÄRLDENS SNÄLLASTE OCH BÄSTA! :)

2012-12-19 @ 08:58:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0