summersense

I och med barnens flyttar till sina nya rum har jag fått möjligheten att flytta tillbaka in i sovrummet på heltid. Tidigare i veckorna har jag sovit uppe för att inte störa/bli störd av Theo när han vaknar och på helgerna har vi turats om att sova uppe för att få ut några sömntimmar extra.
När jag nu återvände till sovrummet räknade jag med ett varmt välkomnande...och det fick jag. Mitt i natten vaknade jag av att Carolina ruskade på mig.
"Vad är det?"
"Du andas!" (jag andas tydligen för högt)
"Jag ska försöka sluta"

Det han gå någon timme innan det var dags igen:
"Du kan väl andas åt ditt håll åtminstone!"
"Mmm...om jag nu nödvändigtvis måste andas"

Barnen sover alldeles utmärkt på sina nya rum. Kian sover hela nätter och Theo vaknar inte lika ofta...vilket jag kan förstå. Strax efter fyra vaknade jag av det jag trodde var en jordbävning...det visade sig vara snarkningar. Välkommen tillbaka!


Måste bara kommentera en grej jag läste i måndagens NA. Det är fågelskådarsäsong vid tysslingen, det hade samlats svanar och fågelskådare vid sjön när det plötsligt small av raketer mitt i härligheten. Svanar trampade ihjäl varandra, svanar flög in i stängsel och svanarna kom inte tillbaka på flera timmar. Missförstå mig rätt, givetvis är det inte bra att det skjuts raketer på djur...men man får ta ett pojkstreck där förövarna inte var medvetna om konsekvenserna för vad det är. Ungdommarna ifråga erkände ångerfullt efteråt. Synd om svanarna...men INTE om kalkonknu...hrm...fågelskådarna. Guidens komentar efteråt "Svanarna kom inte tillbaka på flera timmar, många blev besvikna och arga, några svor" vad säger man om det? Buhu!!!

Att det dagen efter i kommentarsfältet kunde läsas om att det skulle "ställas inför rätta" och det skulle till "kännbara straff" är ju störtlöjligt. Gå hem och kramas med en uppstoppad gås eller nåt!

/Jon