summersense

Tjong makafjong på er gott folk, hundar, katter, eskimåer, mormödrar...och mamma (fast du ingår i gott folk)...(det gör mormödrar och troligtvis eskimåer också)! Jag hade ju kommit igång så bra med bloggandet men det krävs så lite för att tappa flowet. Nu är jag tillbaka, vi får se för hur länge.

 

Theo har blivit en stor kille. Vi har bytt hans spjälsäng mot Kians gammla barnsäng och hittils fungerar det svinbra. Han kliver inte ur sin större säng fast han kan utan ligger nöjt kvar. Bra jobbat!

 

På tal om större sängar så är jag i desperat behov av en eftersom jag ständigt tvingas dela med Kian. Runt tre varje natt kryper han ned och stångas, sparkas, puttas och rummlar. Hur irriterande det än är kan man ju inte bli arg på en liten kille som tror att det finns monster på hans rum. Det händer ju faktiskt fortfarande mig...i vuxen ålder. Man blir lite rädd den där sekunden innan man vaknar till och inser att Carolina och Kian SNARKAR IKAPP! GE MIG SÖMN!!!!

 

Det har tagit tid, lång tid. Jag har grubblat och funderat. Nu har slutligen alla bitar fallit på plats. Nu fattar jag varför fotboll aldig får fäste i USA. Jag spenderade söndagskvällen med att kolla in NFL-mötet mellan Philadelphia Eagles och Detroit Lions....som tydligen ska vara två mediokra lag, men vilken underhållning! Jag brukar förvisso förundras över superbowl men det här var inte ljusår ifrån. Sjukt mycket folk och fantastisk stämning...spännande som fan var det också. Hade jag exponerats mer mot amerikansk fotboll som liten hade jag med största sannolikhet lirat i NFL nu...om man bortser från att jag kastar som en flicka, springer som en pensionär och tenderar att göra illa mig oftare än nödvändigt. Nä, det får bli soffan varje söndagkväll ett bra tag frammöver istället.

 

Annars har det vart en tråkig helg bestående av sedvanlig  tvätt, disk och städning...billiga barn hade jag till salu igår också. Nu får det ta och hända lite roliga grejjer, jag börjar bli lite otålig här hemma....

 

/Jon