summersense

Det här med facebook gör mig knäpp! Då har jag inte ens skräpet, men man blir påtvingad ifrån alla håll och kanter. På varenda sida överallt så finns det en liten "gilla" knapp. Jag antar att det fungerar så att man trycker på den och då ser helt plötsligt vännen Karl-Kristian från Svennevad (som man egentligen inte vet vem det är) att man diggar det man just tryckt på. Vilka möjligheter! I mellanöstern använder folk sociala medier för att organisera revolutioner, man driver diktatorer på flykt i demokratins namn tack vare tex facebook. Hur kan jag då envist motsätta mig allt som har med skiten att göra? Jo, vad använder man facebook till i Sverige? Man går med i grupper. "Vi som vill- rädda bergsgorillan, skydda kvinnor från våld, rädda Banarne från utvisning, bevara ollonborren, stoppa oprovocerat gatuvåld osv. Skitbra...det kräver inte mer engagemang än att gilla sportbladet, äntligen morgon eller Karl-Kristians inlägg om vad han åt till frukost. Folk tror att dom gör skillnad men inget händer. Vad gör jag som är så mycket bättre? Ingenting...men det är jag iaf medveten om.

Inte nog med att det finns överallt på nätet, snart finns det överallt. Vi har börjat lyssna på mix-megapol på lagret eftersom jag inte vill tvinga på David min musiksmak. Där har dom en programpunkt där folk får höra av sig för att gilla och ogilla saker...på riktigt! "Liselott i Skövde gillar vårvädret, Kent i Allingsås ogillar bilköer, Anette i Ystad gillar sin nya Kattunge" meddelar en liten radioh**a glatt och håller käckt med alla nonsensförfattare. På det spelar dom nån Ellie Goldings (tror hon heter så) pissdåliga version av Elton Johns Your song. Att Darin förstört Coldplays Viva la vida säger jag inget om men hur kan man ens försöka göra en låt med titeln "Your song" till sin egen? Speciellt när man har den vidrigaste brittiska dialekten någonsin. Men radioh**an klappar händerna som den dresserade chimpans hon är och hyllar låten som en fantastisk version. ARRRGHHH!

...det här är min terapi, nu känns det bättre.

Häromdan bad Carolina mig att köpa nya sopsäckar eftersom det inte fanns några. Men vi kom på att vi precis haft en full rulle, vart hade den tagit vägen? Carolina hade packat skräp i carporten...och lagt rullen på biltaket. Jag hade förståss kört iväg med bilen utan att märka rullen. Hade det vart jag som lagt rullen där hade jag blivit dumförklarad på två sekunder, nu nöjde sig Carolina med att fråga om jag inte tittat på taket innan jag åkte. Jag ska börja med det nu för säkerhets skull. Till saken hör att rullen legat vid vägen ca 500 meter innan vår avfart och både jag och Carolina hade sett den och funderat på vilka dumjävlar som slängt en full rulle med sopsäckar i diket. Shit happens!

Nu ska jag hejja på Zlatan, ha det gött. (Nästa inlägg ska handla om solsken, hallonglass och fågelkvitter, jag lovar!)

/Jon

Ibland känner sig Carolina tvungen att påpeka att jag har lite konstiga idéer för mig. Jag måste hålla med, det händer att jag får infall som vid lite eftertanke kan avfärdas som dumheter. Jag vet inte hur många gånger jag har vart övertygad om att jag ska skriva en bok, ska söka till Idol, ska lära mig spela ukulele. Jag har kommit på svinbra träningsmetoder för att bli bättre på fotboll, jag har uppfunnit mitt tipssystem som jag hoppas ska inbringa fina pengar framöver. Men det här är annorlunda!

Tyvärr är det lite sent påtänkt den här gången. Men nästa år, NÄSTA ÅR. Jag pratar förståss om SM i Yukigassen som går av stapeln i Luleå i helgen. Nog för att jag är optimist men jag kommer inte kunna samla ihop ett slagkraftigt lag tills dess. Men om jag tänker frammåt så har jag ju ett helt år på mig att slipa taktik, träna, ha laguttagningar. Det stora problemet är att man enligt reglerna måste ha minst tre tjejer i laget, vart ska jag hitta dom? Jag räknade inte med Carolina men jag hoppades iaf lite, det blev blankt nej. Om någon känner någon som vill delta i Team Fredis (namnet är inte fastställt) satsning mot Yukigassen SM 2012 så är det bara att höra av sig.

För er som inte vet vad Yukigassen är så kommer förklaringen här. Yukigassen är tävling i snöbollskrig! 

The purpose of Yukigassen, is to become one with the snow and develop the body while maintaining good sportsmanship.
-Det säger ju allt!

Snöbollskrig med regler och vinnaren får representera Sverige i Yukigassen-VM i Japan, awsome!!!

Ciao!

/Jon

Inventeringen har legat som en tjock dimma över allt jag gjort dom senaste dagarna. Kvav och fuktig med en unken lukt har den drivit mig ned på knä. Gissa om jag kände mig lättad när jag i samråd med chefen officiellt förklarade spektaklet för avslutat, åtminstone för den här gången. Nu återstår bara allt arbete som samlats på hög medans vi slitit för att få ordning och reda. Det jobbiga är att jag får göra det utan Davids hjälp, han drog till Finland idag. Det kändes bra när han förklarade hur han skjutit på packningen till sista stund, vi hade kommit överens om att börja tidigt imorse och han skulle ta tåget från Kumla klockan 05.30. Ändå väntade han med att packa väskan tills strax efter klockan 5 samma morgon. Världen behöver fler människor som gör saker i sista minuten!

Carolinas prat om gravidbild fungerade som en väckarklocka för mig när det gällde träning och kost. Jag kände att det var ett utmärkt tillfälle att ta tag i dom bitarna. Tyvärr kände jag en halvtimme senare att det var ett utmärkt tillfälle att stoppa i mig tre av Carolinas nygjorda ehhh what do you call those, we call them nig...ehhh weeinerbreads, Uh uh no you don't.  Olyckligt var ordet, sa Bull
Ja, jag gillar Sunes sommar!

Kians bästa på sistone:
Han har börjat apa efter något han sett eller hört på Mamma Mu. Han säger: Mamma mu ä de du? sen tar han i från tårna och råmar. MOOOOOOOOOUUUUU! Det är sjukt mycket roligare än vad det låter när jag skriver det.

Men idag toppade han det. Vi skulle potträna och Carolina byte ut hans blöja mot kalsonger. Han trivdes inte riktigt med dom och medans vi lekte började han dra i dom så att dom åkte upp i roomphaaan. Det såg så festligt ut att jag bad honom gå och visa mamma. Varpå han går ut i köket, säger lyckligt: Mamma titta! Drar upp kallingarna allt vad han kan så att dom liknar en sumobrottarstring...sen ställer han sig och skakar stjärt! Med rumpan vänd mot mamma böjer han djupt på knäna putar med baken så mycket det går och skakar loss!
Jag trodde jag skulle dö!
Sedan kissade Kian ner tre par kallingar innan vi gav upp träningen för idag.

Nu ska jag ge upp skrivandet för idag.

Ciao!

/Jon

Det här är för kul. Ni kanske känner till en tjej vid namn Alexandra Nilsson, inte? Om jag säger Kissie så kanske poletten trillar ner. Tillåt mig förklara för er som fortfarande inte har en aning. Kissie är precis som jag en bloggare. Jag har en smartare, roligare och mer sofistikerad blogg...hon har alla läsare. Jag ska i ärlighetens namn erkänna att jag inte vet en himla massa om henne. Plastikopererat airhead är det första jag tänker och det är mestadels baserat på fördommar och det lilla jag sett på nån serie om två bloggare...kan den ha hetat bloggarna, superbloggarna eller nåt i den stilen.
Men nu verkar det som om fördommarna bekräftats å det grövsta. Nyheter24 grävde fram en film på Alexandra och hennes bror Peter när dom berättar hur dom ska sprida klistermärken för nationalsocialistisk front. När hon konfronteras med uppgifterna reagerar hon på följande hysteriskt roliga sätt:
http://www.youtube.com/watch?v=FxFVOAt3PBA

Trots humorn bör man se allvaret i det hela. En person med knytning till högerextrema kretsar hotar en journalist med våld! Ett grovt påhop på vårt pressfria samhälle! Allt annat än ett långt fängelsestraff vore skandal!


Idag har jag haft en hjärnsläppsdag. Med morgonens iskyla kom julstämningen och lusten att sjunga bjällerklang. "Ute faller snön, i spiltan...humhum...står" -Jag kom inte längre, Vem i hela halva är det som står i spiltan?!? Svarten?
Hade det inte vart för google så hade jag setat och nynnat fortfarande. Nu kunde jag gå vidare med "Gamle svarten" men där kunde jag bara första raden så det blev lite tjatigt. Det är Blacken som står i spiltan om du undrar.
På jobbet blev jag stående dumstirrande ut i ingenting flera gånger. "Vem är jag? Vart kommer jag ifrån? Vart är jag på väg" Mest funderade jag vart jag var på väg, jag glömde av mig HELA tiden. Hoppas att jag kan skärpa till mig till på fredag. då är det inventering med mig som ansvarig, HOPPLA!

Jag hade ju inte lirat XBOX på år och dar, det var därför jag blev sjuk i helgen. Det vill man ju INTE utsätta sig för igen så nu är det bäst jag går upp och sätter mig en stund.

Ciao!

/Jon

Snart ska det hållas en presskonferens där den största inom svensk ishockey ska meddela att han lägger av. Det är nästan så man fäller en tår när man tänker på hur Peter Forsberg inte får avsluta sin kariär på ett sätt värdigt en stor spelare. T.o.m en amatörtomte som jag fick själv välja hur jag skulle avsluta min hockeykariär. Tack för allt Foppa!

Idag har det vart en riktig måndag. Soporna hade frusit fast i tunnan och valde således att stanna kvar däri när sopbilen försökte sluka dom. Carolina påminde mig om en konversation vi hade för drygt en vecka sedan då hon frågade om möjligheten att detta skulle inträffa. Jag försäkrade henne om att det skulle bli plusgrader och att vi inte behövde tänka mer på det...17 minusgrader i morse, way to go donkey!

Väl på jobbet insåg jag att jag inte kom åt servern vilket är en förutsättning för att kunna jobba rationellt. Eftersom jag har någon form av IT-ansvar så inledde jag en felsökning...jag pillade lite på nätverkssladdarna och startade om datorn. När inte det hjälpte gav jag upp och ringde våran support.
Klockan kvart över 11 hoppade allt igång och jag insåg att en person (jag) skulle behöva göra en och en halv persons arbete på en halv dag...det sket sig.

Men allt är inte nattsvart, jag fick en kartong med tofflor från japan som Anders (chef) beställt bara för min skull, största storleken dom hade. Tur att man inte bor i Japan, har man över 43 verkar man få specialbeställa dojjor vilket låter rätt dyrt. I sverige kan man få ett par Lejon på skopunkten för 150 pix, det är mer i min prisklass.

Efter jobbet var vi och firade Nicklas som fyllde 29 år. Jag trodde först att Kian var sjuk som hellre ville leka med Jonnas dupplo-zoo än att fika. När han väl bestämt sig för att fika började han långsamt...men när tårtan kom fram var han uppe i varv och stoppade i sig ordentligt vilket man kan förstå, för vem kan motstå rosa tårta? Själv hade jag ju mitt nya liv att tänka på men det är svårt att motivera sig när man har problem med foten, hälsenan spökar sen ett feltramp inomhus för månader sedan och eftersom jag inte kan leva nya livet fullt ut med träning så bestämde jag mig för att fika ordentligt. Jag skulle utan problem kunna vinna fika-SM om det fanns något.

Eftersom jag ställt bilen vid statoil och blivit upplockad av Carolina för att spara lite bensin var jag tvungen att kliva in i en kall bil när vi lämnade marieberg för att sedan kliva in i en svinkall bil vid statoil. en bilen blev varm lagom till...nä, den blev aldrig varm. Måste det verkligen vara så svalt ute? Men vad gör köldskador när det finns bensinpengar att spara...

Oh...måste avsluta med att berätta att Carolina vill ta över min bärbara eftersom den är marginellt snabbare än den ny fina som jag köpte åt henne.
Alltså är jag numera stolt ägare av en rosa mini-pc, hur manligt är inte det?

Natti!

/Jon