Sam...eller inte
I eftermiddags hände något så ovanligt som att jag och Carolina var överens, på något sätt lyckades vi komma överens om att bebis 2 skulle heta Sam. Gott så, dels tyckte jag nämligen att han såg ut som en Sam när jag såg honom första gången och dels så kommer varken jag eller Carolina få igenom något av dom namn vi helst skulle vilja ha. Hon envisas med fjantiga (i mitt tycke) namn som Melvin, Theo och Kevin medans jag håller på konstiga (i hennes tycke) namn som Cameron, Joshua och Ryan. I hela tre timmar var vi överens innan Carolina ändrade sig så nu är det upp till henne att komma med något bättre innan "lillebror" sätter sig.
"Lillebror" är iaf världens nöjdaste, får han bara blöjan bytt och något mål mat ibland så gör han inte mycket väsen av sig. Carolina sov med honom i soffan inatt så att jag fick vila ut. Tydligen hade hon också fått sova förhållandevis bra. Med Kian var man lyrisk om man lyckades nicka till 1 timme sittandes i soffan som en hösäck med bebis i famnen.
Idag var grabbarnas farmor här och hälsade på innan hennes Kinaresa. Jag passade på att byta däck på bilarna när vi fick lite avlastning. Jag vet att det egentligen var för sent men någon ska ju vara sist också. Allt gick som på räls tills jag staplade andra däcktraven och insåg att något inte stämde. Det var som i "fem myror är fler än fyra elfanter" - en ska bort. I det här fallet var det däcket som INTE var dubbat som liksom inte passade in, jag hade plockat av ett vinterdäck för att sedan sätta tillbaka det på bilen igen. När jag plockade ner det från förvaringshyllan i carporten kunde jag inte låta bli att fundera på hurvida sånthär händer mig oftare än vad det händer genomsnittet. Nåja, dubbelt så många bilar och dubbelt så många blåsor i händerna men nu är det klart för den här gången.
Fjärrkontrollen, den jävla fjärrkontrollen! Igår var jag sansad eftersom jag räknade med att den skulle titta fram i dagsljus, det har den INTE gjort. Jag VET att Kian är den skyldig och jag är lika medveten om att han likt mig har ett bra men kort minne och därför glömt bort vart han gömt den. Men faktum är att våran nedervåning inte är speciellt stor, det är även ett faktum att Kian är begränsad i sin åtkomst av fjärrkontrollsgömställen pga diverse barnlås på luckor och pga hans räckvid. Vi har utöver dom vanligaste, mindre vanliga och dom fruktansvärt ovanliga gömställena även letat i kyl, frys, tvättmaskin, diskmaskin, torktummlare, spis och micro. Den borde alltså ha kommit fram...men det har den inte och det gör mig lite lätt irriterad!
Ciao!
/Jon
"Lillebror" är iaf världens nöjdaste, får han bara blöjan bytt och något mål mat ibland så gör han inte mycket väsen av sig. Carolina sov med honom i soffan inatt så att jag fick vila ut. Tydligen hade hon också fått sova förhållandevis bra. Med Kian var man lyrisk om man lyckades nicka till 1 timme sittandes i soffan som en hösäck med bebis i famnen.
Idag var grabbarnas farmor här och hälsade på innan hennes Kinaresa. Jag passade på att byta däck på bilarna när vi fick lite avlastning. Jag vet att det egentligen var för sent men någon ska ju vara sist också. Allt gick som på räls tills jag staplade andra däcktraven och insåg att något inte stämde. Det var som i "fem myror är fler än fyra elfanter" - en ska bort. I det här fallet var det däcket som INTE var dubbat som liksom inte passade in, jag hade plockat av ett vinterdäck för att sedan sätta tillbaka det på bilen igen. När jag plockade ner det från förvaringshyllan i carporten kunde jag inte låta bli att fundera på hurvida sånthär händer mig oftare än vad det händer genomsnittet. Nåja, dubbelt så många bilar och dubbelt så många blåsor i händerna men nu är det klart för den här gången.
Fjärrkontrollen, den jävla fjärrkontrollen! Igår var jag sansad eftersom jag räknade med att den skulle titta fram i dagsljus, det har den INTE gjort. Jag VET att Kian är den skyldig och jag är lika medveten om att han likt mig har ett bra men kort minne och därför glömt bort vart han gömt den. Men faktum är att våran nedervåning inte är speciellt stor, det är även ett faktum att Kian är begränsad i sin åtkomst av fjärrkontrollsgömställen pga diverse barnlås på luckor och pga hans räckvid. Vi har utöver dom vanligaste, mindre vanliga och dom fruktansvärt ovanliga gömställena även letat i kyl, frys, tvättmaskin, diskmaskin, torktummlare, spis och micro. Den borde alltså ha kommit fram...men det har den inte och det gör mig lite lätt irriterad!
Ciao!
/Jon
Bebis 2
Efter lite övertid så anlände bebis 2 tidigt på onsdagsmorgonen. Förlossningen var som en fis i rymden jämfört med när Kian kom. Efter en timme på USÖ tittade en liten grabb ut, han vägde 3365g och var 50 cm. Trots att han till utseendet är väldigt lik sin bror så är dom som natt och dag. När Kian kom hade vi inte en lugn stund, han skrek mer än han var tyst och han var vaken mer än han sov. Bebis 2 (han har inget namn än) är lugn, nöjd och sover nästan jämt. Precis när man började drömma om några lugna föräldragar så tog Kian det till en ny nivå. Första kvällen hemma var han uppe till 21 (brukar lägga sig strax efter 19) Ikväll har han precis gått och lagt sig och innan det har han hunnit gömma fjärren till TVn. Och det är ingen trött kille som bara vill mysa och titta film, nope det ska lekas med "luren" (nya leksaksdjuren) det ska bäras och det ska grejas. Bebis 2 är tyvärr betydligt mer aktiv på natten än på dagen. Det finns massor som jag borde skriva men man blir så trött att man inte ens orkar blogga. Dom två timmarna som jag hade "ledigt" mitt på dagen idag när resten av familjen sov använde jag till att tvätta och vika kläder samt till att diska. Borde förståss ha sovit men hemmafruarbetet gör sig inte av sig självt. Hoppas på några fridfulla timmar nu. Vi hörs!
/Jon
Ingen bebis!
Jaha! Då var det måndagkväll och INGEN bebis. Jag måste uttrycka min besvikelse över det uteblivna händelseförloppet. Jag hade räknat med att inte behöva gå till jobbet idag och nu verkar det som om jag ska behöva pallra mig dit imorgon också, prutt! Nåja, ingt ont som inte för något gott med sig. Imorgon får vi besök av äkta japaner från japan och om det är några sorters människor jag tycker är roligare än utvecklingsstörda så är det just japaner. Dom är så...gulliga.
På tal om jobbet så hade vi månadsmöte i fredags då vi som vanligt diskuterade lite framtid. Eftersom vi jobbar så hårt innan augustimässan så tyckte Anders att det inte var mer än rätt att vi tog en liten jobbresa när dammet lagt sig...i Paris! Hakan i golvet!
Sedan dess har jag funderat över vad jag fått ut av mina tolv terminer långa franskastudier, utöver absolut basic har jag på tre dagar lyckats skaka fram följande ur minnet:
Mon perroquet est rouge et gris - Min pappegojja är röd och grå
Je voudrais une glace au fraise, s'il vous plaît - Jag skulle vilja ha en jordgubbsglass, tack
Il y a un pomme de terre dans la fenêtre - Det finns en potatis i fönstret
Jag är osäker på stavningen och genus men det får duga, den som vill använda dessa uttryck har min välsignelse. Tänk vad mycket nyttigt jag kunde gjort med den tiden om jag vetat hur illa det hela hade slutat.
Våren tycks äntligen ha kommit till Garphyttan för att stanna vilket betyder att det är mycket lättare att ta sig ut med Kian. Igår hittade vi en ytte-pytte liten skalbagge i trädgården som studerade en stund tills Kian ryggade tillbaka och berättade att han var rädd för den 3mm stora krabaten. Inget konstigt med det, det finns många som inte kommer bra överens med insekter, desto mer förvånad blev jag när vi stannade framför landet och beskådade några knoppar som var på väg upp:
- Pappa, va e de?
- Det är rabarber
- Pappa, du ta dom!
- Nej, dom ska ju växa där så vi kan äta dom i sommar, varför ska vi ta bort dom?
- Ja e lädd (rädd) fö dom.
Läskigt! Det kunde man inte tro om vårt lilla monster!
Kom igen nu bebis!
Ciao!
På tal om jobbet så hade vi månadsmöte i fredags då vi som vanligt diskuterade lite framtid. Eftersom vi jobbar så hårt innan augustimässan så tyckte Anders att det inte var mer än rätt att vi tog en liten jobbresa när dammet lagt sig...i Paris! Hakan i golvet!
Sedan dess har jag funderat över vad jag fått ut av mina tolv terminer långa franskastudier, utöver absolut basic har jag på tre dagar lyckats skaka fram följande ur minnet:
Mon perroquet est rouge et gris - Min pappegojja är röd och grå
Je voudrais une glace au fraise, s'il vous plaît - Jag skulle vilja ha en jordgubbsglass, tack
Il y a un pomme de terre dans la fenêtre - Det finns en potatis i fönstret
Jag är osäker på stavningen och genus men det får duga, den som vill använda dessa uttryck har min välsignelse. Tänk vad mycket nyttigt jag kunde gjort med den tiden om jag vetat hur illa det hela hade slutat.
Våren tycks äntligen ha kommit till Garphyttan för att stanna vilket betyder att det är mycket lättare att ta sig ut med Kian. Igår hittade vi en ytte-pytte liten skalbagge i trädgården som studerade en stund tills Kian ryggade tillbaka och berättade att han var rädd för den 3mm stora krabaten. Inget konstigt med det, det finns många som inte kommer bra överens med insekter, desto mer förvånad blev jag när vi stannade framför landet och beskådade några knoppar som var på väg upp:
- Pappa, va e de?
- Det är rabarber
- Pappa, du ta dom!
- Nej, dom ska ju växa där så vi kan äta dom i sommar, varför ska vi ta bort dom?
- Ja e lädd (rädd) fö dom.
Läskigt! Det kunde man inte tro om vårt lilla monster!
Kom igen nu bebis!
Ciao!
Nu får det räcka!!!....
Hade BF i Fredags och ännu har den lille bebisen inte velat komma ut till oss. Dagarna går riktigt långsamt nu!! Mest för att jag har så jäkla ont i fogarna, idag har jag inte kunnat stödja på det ena benet. Det är inte kul när man är rastlös som person och ofta brukar vara uppe o ranta runt :P
Låg dessutom och hade värkar inatt och trodde det skulle sätta igång, men istället avtog det och jag somnade om istället...det är retligt!!
Jon tycker jag ska se till att det sätter igång inatt så att han slipper gå till jobbet imorn..tyvärr inte mycket jag kan göra. Bara vänta o hoppas på det! Det blir jobbigt om jag ska vara hemma själv med Kian hela dagen imorn eftersom jag knappt kan gå och är en tjockis, mamma är ingen rolig lekkamrat just nu tyvärr :/
SNÄLLA BEBIS KOM UT TILL OSS NU, VI LÄNGTAR EFTER DIG!!! :)
Hihii Kian säger så roliga saker nu för tiden. Vi hade varit o köpt en cykel åt han igår.
Kian - "Vad gör du Pappa?"
Jon - Jag bygger ju ihop din cykel Kian
Kian - "Ahaaa....SPÄNNANDE!!"
Hahaha, lät som att han hånade Jon där!
Tyvärr var inte Kian någon hejjare på o cykla ännu, han har inte förstått hur man trampar men däremot är han väldigt duktig på o styra och använda ringklockan :)
Nu ska jag sätta mig brevid min lilla goding som kollar på Djungelboken.
♥ Snart är han storebror!...häftigt! =)
Låg dessutom och hade värkar inatt och trodde det skulle sätta igång, men istället avtog det och jag somnade om istället...det är retligt!!
Jon tycker jag ska se till att det sätter igång inatt så att han slipper gå till jobbet imorn..tyvärr inte mycket jag kan göra. Bara vänta o hoppas på det! Det blir jobbigt om jag ska vara hemma själv med Kian hela dagen imorn eftersom jag knappt kan gå och är en tjockis, mamma är ingen rolig lekkamrat just nu tyvärr :/
SNÄLLA BEBIS KOM UT TILL OSS NU, VI LÄNGTAR EFTER DIG!!! :)
Hihii Kian säger så roliga saker nu för tiden. Vi hade varit o köpt en cykel åt han igår.
Kian - "Vad gör du Pappa?"
Jon - Jag bygger ju ihop din cykel Kian
Kian - "Ahaaa....SPÄNNANDE!!"
Hahaha, lät som att han hånade Jon där!
Tyvärr var inte Kian någon hejjare på o cykla ännu, han har inte förstått hur man trampar men däremot är han väldigt duktig på o styra och använda ringklockan :)
Nu ska jag sätta mig brevid min lilla goding som kollar på Djungelboken.
♥ Snart är han storebror!...häftigt! =)
Angående bilkörning
Hoppas att ni borstat tänderna och lagt er bekvämt i sängen, den här kan bli segdragen och sövande.
När jag kom hem satt familjen och kollade på Robin Hood. Sheriffen av Nottingham var precis i färd med att själa kaninen Hoppsans peng som han fått i födelsedagspresent. Usch, så gör man inte. Minuten senare stod Garpvägens egen Sheriff och åt upp kaninen Jons födelsedags-choklad. Nu vet vi iaf vilken disneyfigur Carolina är mest lik.
Igår gjorde jag min bästa träning för säsongen. Det kan ha att göra med uppladdningen på pizza hut men troligtvis berodde det på att jag klev ner i backlinjen. När jag berättade för Carolina om mina bravader konstaterade hon snabbt att det där med att vara i vägen är lite min grej. Synd att det var sista träningen på ett tag, nu tar jag ledigt från fotbollen framöver.
Jag borde abslout äta på pizza hut oftare, det är ju inte EL TACO på American take away men buffé för 80 spänn är ju ändå väl investerade pengar. Igår åt jag elva slicear till lunch och jag var fanimej mätt ända till frukost imorse.
Jag var faktiskt på pizza hut i lördags också och stresade i mig en lunch under högskoleprovet. Målet med provet var ju en ökning, kanske inte till 2.0 men åtminstone till 1.9. Tyvärr lyckades jag inte bättre än att pricka mitt senaste resultat, 105 poäng har dom senaste provtillfällena varit en poäng för lite för 1.9 och med min tur lär det väl vara samma visa igen.
På väg från jobbet häromdagen hörde jag ett klonk, inget bra klonk bör tilläggas. Jag stannade och upptäckte att avgasrör och ljuddämpare var på väg att överge skeppet. Panik! Jag kan ju ingenting om bilar! Jag lyckades binda upp hela härligheten med mitt älg-nyckelband. Jag har tvivlat på nyttan med prylarna vi kränger på jobbet men nyckelbandet tog mig och bilen ända hem till Carolinas pappa Conny som fixade biffen, tur att vi har honom. Kian skulle förstås också hjälpa till att laga bilen...iaf i tre minuter. Sedan jagade han Cilla, spelade fotboll och tittade på hästar.
-Pappa! Titta hästarna! Vad göö dom?
-Ja, vad gör dom Kian?
-Ohhh, DOM TITTAR PÅ MIG!
Haha, läskigt värre!
Han har fått pli på Cilla också, när Cilla skäller säger han "TYSCHT!" och sedan snappade han upp när mormor sa passa dig, fast han körde med "Passa duu!" istället, om och om igen.
Steget från lagade bilar till bilkörning är inte långt, därför ska jag komentera det kommande förbudet mot SMSande vid ratten och handsfree-tvånget vid mobilprat. Vad blir och vad blir inte tillåtet vid ratten? Ska man inte själv kunna ta ansvar för att framföra sitt fordon på ett säkert sätt? Eftersom hela grejen handlar om att man inte
ska ta blicken från vägen så borde det nästan bli lag på att ha händerna tio i två också. Jävla skitregel, jag förstår att folk kan ha svårt för att göra två saker samtidigt men låt då för fan mig få käka McDonalds eller prata i telefon jag som kan!
Nu till dagens I-landsproblem: Carolina har köpt oss varsin tungskrapa, en rosa och en blå. Lätt att lista ut vem som är vems, problemet är att Carolina har en blå tandborste och att jag är väldigt disträ. Det kommer garanterat sluta med att jag tar Carolinas tandborste eller tungskrapa och få skäll för det. Varför måste du snurra till det så för mig gumman, du vet att jag börjar bli gammal.
Dagens bästa: Vi kollar på sveriges mästerkock där dom ska laga mat åt den person som betyder mest för dom. Jag vet inte om det var meningen men en av sköningarna resonerade så här: -Jag ska laga mat åt min fru och då tänker jag att det måste bli någonting med bröst!
Klockrent! Skulle jag inspireras av Carolina hade det nog slutat med fläskfilé. Wohaaa!
Ciao!
/Jon
Slutkalasat
Då var det slutkalasat för den här gången och efter en diet av bulle, kaka och tårta så är jag längre ifrån beach 2014 än någonsin. Men det var det värt, hon bakar ju så himla gott min lilla fru.
Jag har fått en tröja och en skjorta så nu har jag fyllt kvoten av nya kläder för i år. Sedan blev jag sponsrad med en del dineros vilket gav blandade kännslor. Pengar är aldrig fel men min födelsedag ligger ju längst ner i den ekonomiska svackan som uppstår efter att vinterns elräkning är betald. Hur gärna man än skulle vilja köpa sig nåt fint eller hitta på något kul så slutar det med att man tätar luckorna med födelsedagspengarna.
Idag spelade ÖSK sin första seriematch för säsongen och efter lite hjälp från domaren som var vänlig nog att dela ut två gula kort till en fiskrensare så lyckades Svartvitt bärga en 0-1 seger. Det var la götta det!
I helgen lyckades även Marieberg bärga en seger men det satt inte lika hårt inne. 10-2 mot bananer i pyjamas (SMÅ IF) och som defensiv mittfältare hade man inte fullt upp. Kanske lika bra det, jag kände mig väldigt...rund.
Nu ska jag lägga mig. Jag har nämligen spenderat en del av min tid som var ämnad för skönhetssömn till att måla om Kians rum. Limefärgat är det senaste och vi får se hur lång tid det tar innan Carolina tröttnar.
Ciao!
Jag har fått en tröja och en skjorta så nu har jag fyllt kvoten av nya kläder för i år. Sedan blev jag sponsrad med en del dineros vilket gav blandade kännslor. Pengar är aldrig fel men min födelsedag ligger ju längst ner i den ekonomiska svackan som uppstår efter att vinterns elräkning är betald. Hur gärna man än skulle vilja köpa sig nåt fint eller hitta på något kul så slutar det med att man tätar luckorna med födelsedagspengarna.
Idag spelade ÖSK sin första seriematch för säsongen och efter lite hjälp från domaren som var vänlig nog att dela ut två gula kort till en fiskrensare så lyckades Svartvitt bärga en 0-1 seger. Det var la götta det!
I helgen lyckades även Marieberg bärga en seger men det satt inte lika hårt inne. 10-2 mot bananer i pyjamas (SMÅ IF) och som defensiv mittfältare hade man inte fullt upp. Kanske lika bra det, jag kände mig väldigt...rund.
Nu ska jag lägga mig. Jag har nämligen spenderat en del av min tid som var ämnad för skönhetssömn till att måla om Kians rum. Limefärgat är det senaste och vi får se hur lång tid det tar innan Carolina tröttnar.
Ciao!
27
Mina förhoppningar om en klantfri födelsedag igår grusades redan på jobbet. Inget nytt under solen, det är trots allt mig vi pratar om. Ett oskyldigt feltryck på skrivbordstangenterna ledde till ännu ett när jag skulle rätta till det. När man jobbar i affärssystem är det en fördel om man vet vad man håller på med därför tänkte jag vända mig till företagets datansvarige, sen slog det mig att det var jag...typiskt också. Eftersom jag inte hade tid att sitta i telefonkö hos supporten så gjorde jag några snabba fel till innan jag insåg att jag nystat in mig totalt, därför gick jag hem.
Kian hade redan ringt mig på jobbet och sagt "GRATTIS pappa, bla, bla, bla det är paket....GRATTIS...hejdå!" men han var lika lycklig när han fick säga det igen när jag kom hem, och visst fanns det paket. Jag han knappt innanför dörren innan jag hade en spännande födelsedagspresent i näven. Carolina hade verkligen tänkt till, hon hade kommit ihåg en av mina braiga idéer och köpt mig en UKULELE! Sweet! Jag har ingen aning om hur man spelar (visst, slå på strängarna så låter det), jag kan inte stämma den men nog ska det bli åka av ändå. Bäst av allt, den var coolt orange.
Jag fick en god middag men sen var det slut på födelsedagandet. Min moral hade tvingat mig till att säga ja till inventeringen på Willys trots att jag egentligen hade lust att säga aldrig i h-vete. Det sades att det skulle hålla på från 18.15 till 22, kanske tidigare. Lagom för att jag skulle hinna hem och fira klart födelsedagen med Carolina och big brother. Självklart slutade det med att jag fick fira återstoden av min födelsedag bland kaffe och kryddor. Klockan 00.05 fick man gå hem och jag hade fullbordat min sämsta födelsedag någonsin.
Skam den som ger sig, jag beslutade mig för att flytta min födelsedag till idag. Jobbet gick sådär, jag var aptrött hela dagen men jag lyckades iaf reda upp mitt klantande från gårdagen. Jag var i mer födelsedagsstämning idag eftersom det trots allt var kalas med delar av min släkt. Carolinas kakfat gjorde i vanlig ording stor succé liksom tårtan och det kändes precis som en födelsedag borde göra.
Dagens i-landsproblem: När jag nattade Kian hörde jag Carolina svära från köket, när hon började stampa och gråta var jag tvungen att undersöka vad som hände. Det visade sig att hon hade haft svårigheter att få upp korken till coca-colan. Efter att Kian somnat och jag satt mig i soffan sa hon surt att jag inte fick skruva åt korken så hårt.
-Vad skulle jag gjort om jag inte fått upp korken och du inte vart hemma?
Hmmm...jag vet inte...inte druckit cola kanske...eller?
Rihanna har i en intervju sagt att hon gillar smisk och att bli bunden, genast gör aftonbladet kopplingen till misshandelsdomen mot x-et Chris Brown. Är det verkligen rätt koppling att göra? Borde man inte göra kopplingen till ödetorpet med tortyrkammaren? Kan det vara Rihannas?
Ciao!
/Jon
Dessa kartong-cuts
Idag var det dags igen, en halvtimme innan hemgång var olyckan framme. För er som inte vet hur ont ett kartong-cut gör så kan jag säga såhär: Ett kartong-cut motsvarar fyra och en halv pungspark på en femgradig skala. Som brukligt så snittade jag mig själv under nageln och smärtan var outhärdlig! Hade jag vart själv på lagret hade jag satt mig i ett hörn och gråtit men nu var David också där så därför svor jag jättehögt och jättemanligt istället.
Carolina försöker hitta på egna regler för allting som finns, idag var det toapapper. Att jag fyllde på fyra rullar var ju tydligen helt åt skogen. Enligt reglerna var det fem rullar på pinnen och en i hållaren som gällde. Jag kommer inte att följa den regeln.
Har tappat lusten att skriva lite grann. Tror att det har att göra med bristen på saker att skriva om. Det kanske händer nåt skoj framöver, det är ju trots allt födelsedag på gång i dubbel bemärkelse.
Stackars ungen som dråsade in i ett björnide och väckte honan. Men det kunde vart värre, han hade ju kunnat dråsa in i vårt sovrum och väckt Carolina. (Älskar dig gumman)
Ciao!
Carolina försöker hitta på egna regler för allting som finns, idag var det toapapper. Att jag fyllde på fyra rullar var ju tydligen helt åt skogen. Enligt reglerna var det fem rullar på pinnen och en i hållaren som gällde. Jag kommer inte att följa den regeln.
Har tappat lusten att skriva lite grann. Tror att det har att göra med bristen på saker att skriva om. Det kanske händer nåt skoj framöver, det är ju trots allt födelsedag på gång i dubbel bemärkelse.
Stackars ungen som dråsade in i ett björnide och väckte honan. Men det kunde vart värre, han hade ju kunnat dråsa in i vårt sovrum och väckt Carolina. (Älskar dig gumman)
Ciao!
Bamse till dopingkontrollen, tack!
Luften gick ur ordentligt efter att räkningarna betalats, efter en snabb överblick skulle vilket samhallsgeni som helst kunna lista ut att det blir dåligt med oxfilé den här månaden.
Helgen snurrade förbi i raketfart. Jag minns att jag drack lite captain morgan och spelade Xbox på fredagkvällen. Sen hade Carolina utlovat sovmorgon på lördag men det är svårt att njuta av den när man har nyfiken i en strut som tittar in och frågar "Vad gör du pappa?" "Leka kuragömma pappa?" med jämna mellanrum, det blir liksom ingen kvalitetssömn.
Vi var ute och lekte lite på förmiddagen och när Carolina och Kian gick in gick jag lös på en nyinköpt barnstol till Carolinas cykel. Om en IKEA-möbel är ond så var den här stolen fan själv. Jag har aldrig haft så ont i händerna som efter den dryga timmens brottningsmatch med insexnyckel som tillhygge. Men nu sitter den där iaf!
I söndags åkte vi till Kumla och hälsade på, eftersom inte Johan var hemma så agerade jag lekledare med barnen. Vi gömde oss i en koja för att söka skydd mot spöken och vi spelade lite fotboll. När Johan kom hem tittade vi på Bamse och det slog mig hur okritiskt man granskade världens starkaste björn som ung. Högst upp på en takbjälke där katten janson och husmusen försöker sno tillbaka en visselpipa som krösus sork snott hittar dom...ett metspö! Så otippat men precis vad som behövdes för att fiska upp visselpipan.
Varför envisas alla med att bo på så stora kullar som möjligt? Chansen att gamla farmor skulle kunna gå upp och ner för höga berget är väl inte ungefär lika sto som att jag kommer i form till beach 2011.
Bamse och kompisarna spelar fotboll mot vargen och hans kusiner och bamse skjuter en straffspark så hårt att vargen följer med bollen och landar i en närbelägen vattenpöl. Men vänta! Är bamse dopad? Borde inte dunderhonung finnas med på WADAs lista över dopingklassade prestationshöjande preparat? Oberoende undersöknig tack!
Gonatt!
/Jon
Helgen snurrade förbi i raketfart. Jag minns att jag drack lite captain morgan och spelade Xbox på fredagkvällen. Sen hade Carolina utlovat sovmorgon på lördag men det är svårt att njuta av den när man har nyfiken i en strut som tittar in och frågar "Vad gör du pappa?" "Leka kuragömma pappa?" med jämna mellanrum, det blir liksom ingen kvalitetssömn.
Vi var ute och lekte lite på förmiddagen och när Carolina och Kian gick in gick jag lös på en nyinköpt barnstol till Carolinas cykel. Om en IKEA-möbel är ond så var den här stolen fan själv. Jag har aldrig haft så ont i händerna som efter den dryga timmens brottningsmatch med insexnyckel som tillhygge. Men nu sitter den där iaf!
I söndags åkte vi till Kumla och hälsade på, eftersom inte Johan var hemma så agerade jag lekledare med barnen. Vi gömde oss i en koja för att söka skydd mot spöken och vi spelade lite fotboll. När Johan kom hem tittade vi på Bamse och det slog mig hur okritiskt man granskade världens starkaste björn som ung. Högst upp på en takbjälke där katten janson och husmusen försöker sno tillbaka en visselpipa som krösus sork snott hittar dom...ett metspö! Så otippat men precis vad som behövdes för att fiska upp visselpipan.
Varför envisas alla med att bo på så stora kullar som möjligt? Chansen att gamla farmor skulle kunna gå upp och ner för höga berget är väl inte ungefär lika sto som att jag kommer i form till beach 2011.
Bamse och kompisarna spelar fotboll mot vargen och hans kusiner och bamse skjuter en straffspark så hårt att vargen följer med bollen och landar i en närbelägen vattenpöl. Men vänta! Är bamse dopad? Borde inte dunderhonung finnas med på WADAs lista över dopingklassade prestationshöjande preparat? Oberoende undersöknig tack!
Gonatt!
/Jon
Klara, färdiga, gnäll!
Nu har jag vart snäll några inlägg så idag känner jag att jag kan gnälla med gott samvete. Here it goes!
Jävla jobb! Jag fattar inte att alla problem lyckas sluta hos mig, folk gör fel som jag tvingas räta upp eftersom allt slutar på lagret. Samtidigt finns det folk som har mage att gnälla över små felplock. Färre arbetstimmar, fler problem och lika mycket att göra som vanligt, lös den ekvationen om ni kan.
Inte fick jag vara med i matchen på söndag heller. Känns inte som att jag kommer att ställa upp och inventera på min födelsedag när jag inte får spela några matcher. Visst, jag är inte bland dom sexton bästa i laget, jag håller ju knappt "bananer i pyjamas-klass" men jag tränar jämt och ligger i topp när det gäller att jobba in pengar till laget. Då borde man ju kunna få vara med när vi möter Grönbo som är ungefär lika bra på fotboll som Lasse Brandeby var i let's dance.
Medans jag ändå är på G: Varför envisas Mixmegapol med att spela The Cures "Friday I'm in love" på alla dagar UTOM just fredag? Det borde vara förbjudet! Och varför spelar dom fortfarande den OTROLIGT enerverande låten "Monday morning"? Den var ju usel långt innan dom spelat sönder den.
ICA maxi på en lönefredag, behöver jag säga något mer?
Jag köpte mig iaf en härlig kapten (Captain Morgan) som plåster på såren.
Nåja, allt är inte nattsvart. Tipsprojektet rullar på som en snöboll i nedförsbacke och Carolina köpte "Crysis 2" till xboxen, vad gör jag här undrar ni förståss då? Borde inte jag sitta med kontrollen i näven i skrivande stund? Nja, vi har ju familjekväll (jag sitter vid datorn och Carolina glor på Let's dance) men jag har ju hela natten på mig.
Dagens höjdare var förståss Mora Träsk-spelningen på club 700. Trots att Kian var lite för trött för att kunna njuta till fullo så hade han en toppenkväll. I den rådande trängseln fick både jag och Carolina öva upp våra yogafärdigheter och efter en knapp timme kännde jag mig redo att uppträda som ormmänniska på cirkus. Kian var lyckligast efteråt när vi köpte nya Mora Träsk DVD:er eftersom han har haft sönder dom gamla. Han skulle prompt hålla minst en skiva själv och stolt visa upp dom för förbipasserande.
Nu ska här drickas kapten och spelas xbox! Ciao!
/Jon
Jävla jobb! Jag fattar inte att alla problem lyckas sluta hos mig, folk gör fel som jag tvingas räta upp eftersom allt slutar på lagret. Samtidigt finns det folk som har mage att gnälla över små felplock. Färre arbetstimmar, fler problem och lika mycket att göra som vanligt, lös den ekvationen om ni kan.
Inte fick jag vara med i matchen på söndag heller. Känns inte som att jag kommer att ställa upp och inventera på min födelsedag när jag inte får spela några matcher. Visst, jag är inte bland dom sexton bästa i laget, jag håller ju knappt "bananer i pyjamas-klass" men jag tränar jämt och ligger i topp när det gäller att jobba in pengar till laget. Då borde man ju kunna få vara med när vi möter Grönbo som är ungefär lika bra på fotboll som Lasse Brandeby var i let's dance.
Medans jag ändå är på G: Varför envisas Mixmegapol med att spela The Cures "Friday I'm in love" på alla dagar UTOM just fredag? Det borde vara förbjudet! Och varför spelar dom fortfarande den OTROLIGT enerverande låten "Monday morning"? Den var ju usel långt innan dom spelat sönder den.
ICA maxi på en lönefredag, behöver jag säga något mer?
Jag köpte mig iaf en härlig kapten (Captain Morgan) som plåster på såren.
Nåja, allt är inte nattsvart. Tipsprojektet rullar på som en snöboll i nedförsbacke och Carolina köpte "Crysis 2" till xboxen, vad gör jag här undrar ni förståss då? Borde inte jag sitta med kontrollen i näven i skrivande stund? Nja, vi har ju familjekväll (jag sitter vid datorn och Carolina glor på Let's dance) men jag har ju hela natten på mig.
Dagens höjdare var förståss Mora Träsk-spelningen på club 700. Trots att Kian var lite för trött för att kunna njuta till fullo så hade han en toppenkväll. I den rådande trängseln fick både jag och Carolina öva upp våra yogafärdigheter och efter en knapp timme kännde jag mig redo att uppträda som ormmänniska på cirkus. Kian var lyckligast efteråt när vi köpte nya Mora Träsk DVD:er eftersom han har haft sönder dom gamla. Han skulle prompt hålla minst en skiva själv och stolt visa upp dom för förbipasserande.
Nu ska här drickas kapten och spelas xbox! Ciao!
/Jon
Alltså.....
det är tydligen inte alls synd om mig som har fått foglossning de senaste dagarna som bara blir värre o värre, kan knappt gå ibland :(
Jon säger bara till mig att bita ihop och att det bara är inbillning...ohhh, han som vet så mycket om att vara gravid! Men han dummar sig nog bara, han tycker nog synd om mig egentligen :P
Halsbrännan har också börjat smyga sig på idag, hoppas hoppas att den ger sig och håller sig borta framöver!
Men jag ska väl inte klaga allt för mycket, hade ju faktiskt en helt smärt/-problemfri graviditet med Kian och hela den här graviditeten ända fram till nu när det bara är 2 veckor kvar. Men nu förstår jag verkligen dem som haft foglossning och halsbränna större delen av graviditeten, inte kul alls! :/
Imorgon ska jag och Kian (och antingen Jon eller Linda+tjejerna) på Mora träsk. Jag tror Kian kommer tycka det är jättekul, han älskar ju Mora träsk! Precis som jag gjorde när jag var liten :)
Ne nu ska jag försöka vika lite tvätt medans grabbarna sparkar boll....
Ha en bra dag!
Jon säger bara till mig att bita ihop och att det bara är inbillning...ohhh, han som vet så mycket om att vara gravid! Men han dummar sig nog bara, han tycker nog synd om mig egentligen :P
Halsbrännan har också börjat smyga sig på idag, hoppas hoppas att den ger sig och håller sig borta framöver!
Men jag ska väl inte klaga allt för mycket, hade ju faktiskt en helt smärt/-problemfri graviditet med Kian och hela den här graviditeten ända fram till nu när det bara är 2 veckor kvar. Men nu förstår jag verkligen dem som haft foglossning och halsbränna större delen av graviditeten, inte kul alls! :/
Imorgon ska jag och Kian (och antingen Jon eller Linda+tjejerna) på Mora träsk. Jag tror Kian kommer tycka det är jättekul, han älskar ju Mora träsk! Precis som jag gjorde när jag var liten :)
Ne nu ska jag försöka vika lite tvätt medans grabbarna sparkar boll....
Ha en bra dag!
Livet är som det är med matlådor
Iaf som med mina matlådor. Jag vet inte om det är lättja som stoppar mig från att ta en matlåda ur frysen kvällen innan den ska förtäras. Det tar ju lika lång tid att ta ut den på morgonen som på kvällen och det är nog faktiskt lite jobbigare på morgonen, mañana mentalitet kanske? Eller så har det att göra med att jag gillar spänningen. Klockan sex på morgonen ser alla frostiga lådor likadana ut och man hinner inte öppna och titta. Det blir lite som ett matlådornas rysk roulette (ja, jag lever verkligen livet fullt ut). Igår drog jag historiens värsta nitlott med en lax och potatis...UTAN SÅS, det var tort så det dammade i munnen! Inte så kul med tanke på att lunchen är dagens höjdpunkt på jobbet. Men det är som med allt annat i livet, det jämnar ut sig. Idag öppnade jag en panbiff med grönpepparsås till lunch. Lycka! Jag visste inte ens att vi hade en sån skatt i frysen. Det var som om en paleantolog (stavas det så? En sån som forskar i dinosaurieben) skulle hitta en livs levande dinosaurie (eller kanske inte). Hmm...vet inte riktigt vad jag ville få ut av det där...men nu vet ni vad jag ätit till lunch dom senaste dagarna.
Tycker inte om pressen som Carolina lägger på mig. "Jon skriver något roligt sen" Usch!
Speciellt som jag är lite nere. Inte en enda har anmält sitt intresse för att vara med i mitt yukigassen-lag :( Jag hoppades att jag skulle kunna ha uttagningar för att sålla fram eliten av eliten men det blir svårt nu.
Jag försöker intala mig att folk är trötta på snön och att det blir ett helt annat tryck frammåt november när alla längtar efter vintern. Men det är troligtvis så att Närke inte är någon riktig yukigassen-region.
Hade tänkt skriva om superbilens (superful, superliten och superlångsam) besiktning men det hade någon annan redan gjort. Påminner mig själv om att hålla bloggmaterial på insidan av skallen. Stygg Carolina! Stygg, stygg Carolina!
Igår hade jag medarbetarsamtal och jag fick intrycket av att jag var omtyckt, iaf av chefen. Återstår om det kommer att återspegla sig i löneförhandlingen här frammöver. Mest anmärkningsvärd var iaf öppningsfrågan:
-Vad gör du här? Alltså varför jobbar du på lager?
Sedan utvecklade Anders det hela med att han ansåg att jag hade potential och kapacitet för något bättre, men det var väl ändå ett ganska underligt öppningsförfarande med tanke på att han fortsatte med att berätta att han var glad så länge han fick behålla mig.
Och så var det ju det här med minnet, det var ju någonting mer jag skulle skriva om men det har susat iväg till landet där strumporna som försvunnit i tvättmaskinen lever och frodas. Om minnet är uselt nu, hur ska det bli när jag blir tjugosju? (la ni märket till rimmet? sno inte det, jag kanske behöver det om jag ska påbörja en singer/songwriter kariär med ukulele)
För er som väntar på dom utlovade bilderna på min fina mage, eller var det dom fina bilderna på min mage jag hade sagt?...ehh hotet om att lägga ut bilder på min mage kommer verkställas tidigast vid beach 2014. Jag har ju satt upp det som mål med min obefintliga träning men just nu ligger jag lite efter. Ingenting att oroa sig för alltså.
Nu ska vi se om jag får någon sömn i natt. Att ligga bredvid Carolina igår var som att slagga i en djungel. Jag hade ingen aning om att en sovande människa kunde prestera så många olika konstiga ljud. När hon läser det här kommer hon att bli lite sur på mig men då är jag iaf på säkert avstånd på jobbet! HAHA!
Gonatt!
Tycker inte om pressen som Carolina lägger på mig. "Jon skriver något roligt sen" Usch!
Speciellt som jag är lite nere. Inte en enda har anmält sitt intresse för att vara med i mitt yukigassen-lag :( Jag hoppades att jag skulle kunna ha uttagningar för att sålla fram eliten av eliten men det blir svårt nu.
Jag försöker intala mig att folk är trötta på snön och att det blir ett helt annat tryck frammåt november när alla längtar efter vintern. Men det är troligtvis så att Närke inte är någon riktig yukigassen-region.
Hade tänkt skriva om superbilens (superful, superliten och superlångsam) besiktning men det hade någon annan redan gjort. Påminner mig själv om att hålla bloggmaterial på insidan av skallen. Stygg Carolina! Stygg, stygg Carolina!
Igår hade jag medarbetarsamtal och jag fick intrycket av att jag var omtyckt, iaf av chefen. Återstår om det kommer att återspegla sig i löneförhandlingen här frammöver. Mest anmärkningsvärd var iaf öppningsfrågan:
-Vad gör du här? Alltså varför jobbar du på lager?
Sedan utvecklade Anders det hela med att han ansåg att jag hade potential och kapacitet för något bättre, men det var väl ändå ett ganska underligt öppningsförfarande med tanke på att han fortsatte med att berätta att han var glad så länge han fick behålla mig.
Och så var det ju det här med minnet, det var ju någonting mer jag skulle skriva om men det har susat iväg till landet där strumporna som försvunnit i tvättmaskinen lever och frodas. Om minnet är uselt nu, hur ska det bli när jag blir tjugosju? (la ni märket till rimmet? sno inte det, jag kanske behöver det om jag ska påbörja en singer/songwriter kariär med ukulele)
För er som väntar på dom utlovade bilderna på min fina mage, eller var det dom fina bilderna på min mage jag hade sagt?...ehh hotet om att lägga ut bilder på min mage kommer verkställas tidigast vid beach 2014. Jag har ju satt upp det som mål med min obefintliga träning men just nu ligger jag lite efter. Ingenting att oroa sig för alltså.
Nu ska vi se om jag får någon sömn i natt. Att ligga bredvid Carolina igår var som att slagga i en djungel. Jag hade ingen aning om att en sovande människa kunde prestera så många olika konstiga ljud. När hon läser det här kommer hon att bli lite sur på mig men då är jag iaf på säkert avstånd på jobbet! HAHA!
Gonatt!
Vad är det för idioter i den här stan!?!?....
Jag var hos BM idag. Allt såg fint ut och bebis ligger med huvudet neråt, magen hade iof bara växt 1cm på två veckor vilket jag inte tyckte var så kul...vill ju ha en ordentlig gravidmage juh :P Men men BM tyckte att det inte gjorde nåt, huvudaken var att den hade växt något överhuvudtaget :)
När jag satt i bilen o var på väg därifrån så slänger någon idiot något mot bilen, jag såg inte vad det var först så jag försökte bara väjja för det. Man blir ju rätt chockad eftersom man inte tror att någon ska slänga saker framför bilen. När jag kollade i backspegeln så såg jag att det var en vattenflaska, han hade tydligen varit o tränat. Han som slängde den vifftade upp med armarna som om jag gjorde nåt fel...!!?? VILKEN JÄVLA IDIOT!!! Jag skulle ha kört på den jä-la vattenflaskan för man såg att han kastade den med flit, han tappade den INTE!!!
Sedan skulle jag till Ica Maxi vid Eurostop o handla. Där vet man ju att folk kör hur som hellst så man är ju som tur var extra uppmärksam. Men när gubbf-n som körde bilen framför mig började blinka höger och bytte till högerfilen så tror man ju att han ska svänga just höger! Så jag var på väg att köra förbi eftersom jag låg i filen brevid där man kör rakt fram, men helt plötsligt svänger han tillbaka in på filen jag åker på preciiis framför mig...IDIOT!!! Inte nog med det sedan blinkar han höger (då tror man ju att han ska svänga höger där istället) men näää han svänger vänster!!! Vad f-n är det för fel på folk egentligen!?!?!?!?
Jon var på tal om det och besiktade lilla bilen idag och det enda felet var att blinkersen blinkar för snabbt och behöver lagas (kanske bara byta lampa hjälper?) Men vad fan spelar det för roll!?...vi bor ju i Örebro där folk ALDRIG använder blinkers eller så blinkar det fast det inte ska svänga! Vad är det för idioter som bor i den här stan egentligen, det är ju pinsamt att dem aldrig lär sig!!!
Näe nu ska jag inte sitta här o vara bitter längre! Jon får skriva ett roligare inlägg sen, det är han ju bra på har jag hört ;)
Ha en bra dag! ♥
När jag satt i bilen o var på väg därifrån så slänger någon idiot något mot bilen, jag såg inte vad det var först så jag försökte bara väjja för det. Man blir ju rätt chockad eftersom man inte tror att någon ska slänga saker framför bilen. När jag kollade i backspegeln så såg jag att det var en vattenflaska, han hade tydligen varit o tränat. Han som slängde den vifftade upp med armarna som om jag gjorde nåt fel...!!?? VILKEN JÄVLA IDIOT!!! Jag skulle ha kört på den jä-la vattenflaskan för man såg att han kastade den med flit, han tappade den INTE!!!
Sedan skulle jag till Ica Maxi vid Eurostop o handla. Där vet man ju att folk kör hur som hellst så man är ju som tur var extra uppmärksam. Men när gubbf-n som körde bilen framför mig började blinka höger och bytte till högerfilen så tror man ju att han ska svänga just höger! Så jag var på väg att köra förbi eftersom jag låg i filen brevid där man kör rakt fram, men helt plötsligt svänger han tillbaka in på filen jag åker på preciiis framför mig...IDIOT!!! Inte nog med det sedan blinkar han höger (då tror man ju att han ska svänga höger där istället) men näää han svänger vänster!!! Vad f-n är det för fel på folk egentligen!?!?!?!?
Jon var på tal om det och besiktade lilla bilen idag och det enda felet var att blinkersen blinkar för snabbt och behöver lagas (kanske bara byta lampa hjälper?) Men vad fan spelar det för roll!?...vi bor ju i Örebro där folk ALDRIG använder blinkers eller så blinkar det fast det inte ska svänga! Vad är det för idioter som bor i den här stan egentligen, det är ju pinsamt att dem aldrig lär sig!!!
Näe nu ska jag inte sitta här o vara bitter längre! Jon får skriva ett roligare inlägg sen, det är han ju bra på har jag hört ;)
Ha en bra dag! ♥
Man får för sig att man är ung
Nu är det mindre än två veckor tills jag fyller 27...27! Jag känner mig fortfarande som jag gjorde när jag var 18, tror jag. Det är väl så, man får för sig att man är ung...sedan sträcker man sig i vaden när man jagar sin son genom klätterlandskapet på Lek&buslandet. Sen kommer man hem och tycker att det är fest när man sitter för sig själv framför TVn med brie, digestive och avslagen cola...paaartyyy! Nu känner jag mig som 57 istället. Nåja, ingen ålderspanik här det finns bättre saker att oroa sig över.
Minnet till exempel, det händer faktiskt en del "kul saker i vardagen" som jag vill skriva om men som jämt är som bortblåsta när det är dags att summera. Ska man behöva en annteckningsbok när man är 26 år och någorlunda klar i skallen?
Idag har det vart en Kian dag, jag fick ett ryck och gick upp frivilligt när han vaknade imorse. När Kian väckte Carolina hade vi redan hunnit kolla bolibompa, lekt med modellera och ätit frukost. Sedan gick vi ut i det fina vädret, Carolina myste i en solstol medans jag hjälpte Kian att klättra i snön. Vi gick till lekparken och gungade vilket slutade med att jag drabbades av en sjösjuka som sitter i fortfarande
...bla,bla,bla...Lek&buslandet....bla,bla,bla...handla....bla,bla,bla...hemma....bla,bla,bla...natta Kian. Eftersom Kian höll på att somna i bilen vid femtiden räknade jag med att han skulle somna som en stock kvart över sju. Men när Carolina lagt sig i badet tittade det ut ett välbekant ansikte genom dörren.
-Kian ha mer mjölk! sa han glatt
-Nej, nu ska Kian sova annars blir pappa trött.
-Ehhh....Kian har redan sovit! sa han med sin lurigaste "undrar-om-pappa-går-på-den" min
...Pappa gick inte på den
-Det har du inte alls det, nu går du och lägger dig!
-Pappa hämta mera mjölk Kian!
-Jaja, gå och sov så kommer pappa med mjölk.
-mummel,mummel Kian har redan sovit mummel,mummel mera mjölk mummel,mummel gonatt nallen.
...och plötsligt var klockan runt elva snåret och Carolina snarkar som ett sågverk, helgen är slut för den här gången och jag måste fokusera på att få med min morgonbapelsin till jobbet. Jag glömde den både onsdag, torsdag och fredag förra veckan och jag blir inte mitt vanliga trevliga jag utan den. Kom ihåg, kom ihåg, kom ihåg.
Natti, natti!
/Jon
Minnet till exempel, det händer faktiskt en del "kul saker i vardagen" som jag vill skriva om men som jämt är som bortblåsta när det är dags att summera. Ska man behöva en annteckningsbok när man är 26 år och någorlunda klar i skallen?
Idag har det vart en Kian dag, jag fick ett ryck och gick upp frivilligt när han vaknade imorse. När Kian väckte Carolina hade vi redan hunnit kolla bolibompa, lekt med modellera och ätit frukost. Sedan gick vi ut i det fina vädret, Carolina myste i en solstol medans jag hjälpte Kian att klättra i snön. Vi gick till lekparken och gungade vilket slutade med att jag drabbades av en sjösjuka som sitter i fortfarande
...bla,bla,bla...Lek&buslandet....bla,bla,bla...handla....bla,bla,bla...hemma....bla,bla,bla...natta Kian. Eftersom Kian höll på att somna i bilen vid femtiden räknade jag med att han skulle somna som en stock kvart över sju. Men när Carolina lagt sig i badet tittade det ut ett välbekant ansikte genom dörren.
-Kian ha mer mjölk! sa han glatt
-Nej, nu ska Kian sova annars blir pappa trött.
-Ehhh....Kian har redan sovit! sa han med sin lurigaste "undrar-om-pappa-går-på-den" min
...Pappa gick inte på den
-Det har du inte alls det, nu går du och lägger dig!
-Pappa hämta mera mjölk Kian!
-Jaja, gå och sov så kommer pappa med mjölk.
-mummel,mummel Kian har redan sovit mummel,mummel mera mjölk mummel,mummel gonatt nallen.
...och plötsligt var klockan runt elva snåret och Carolina snarkar som ett sågverk, helgen är slut för den här gången och jag måste fokusera på att få med min morgonbapelsin till jobbet. Jag glömde den både onsdag, torsdag och fredag förra veckan och jag blir inte mitt vanliga trevliga jag utan den. Kom ihåg, kom ihåg, kom ihåg.
Natti, natti!
/Jon
Utkonkurerad av en mage
Jag brukar skriva om intressanta saker, ibland väldigt intressanta saker men ändå så räcker det med att Carolina tar lite lättklädda bilder på sin mage för att det plötsligt ska dyka upp tre gånger så många besökare än det brukar. Vad säger det om världen vi lever i? Eller rättare sagt vad säger det om relevansen i det jag skriver? Tur att det inte är någon tävling iaf.
Vad som däremot var en tävling var ju tips-sm som pågått dom senaste sex veckorna. Att det sket sig i det stora hela var väl ungefär lika väntat som att jag inte skulle vinna konsum garphyttans egna lilla mästerskap. Därför ska jag berätta om det som verkligen betydde något, nämligen min och Carolinas egen lilla prestigetävling. Efter att jag förlorat förra året kändes det som läge för en revanch, men det mörkt ut när fem omgångar var avklarade. Men en bragdvändning på sista kupongen avgjorde till min fördel och jag avgick med segern med en HEL poängs marginal, sug på den du gumman!
När vi ändå pratar tips måste jag berätta om mitt lilla tipsprojekt som fortsätter att öka i värde. Sedan starten i november har kapitalet ökat med smått fantastiska 610%. Egentligen ska man inte jinxa något som fungerar men om det är någon gång jag måste få säga "vad var det jag sa" till tvivlarna som skakade på huvudet när jag berättade om min idé så är det ju nu. Jag menar, jag får ju passa på medans det fortfarande går bra så här kommer det: vad var det jag sa!
Jag har tydligen vunnit över Carolina, när jag berättade om senaste ökningen svarade hon glatt:
- Härligt, det går bra för oss.
- Yeah baby, det gör det...vänta lite nu, vaddå "oss".
- Ja, vi gör ju det här tillsammans.
Hmmm, där ser man. Precis det stödet har jag kännt från början...eller?
Igår lånade vi ut Kian till mormor och morfar medans vi gick och såg "Hur många lingon finns det i världen". Det känndes befriande att få skratta åt utvecklingsstörda. Jag brukar inte ha några problem med det annars heller men då är det ju på sin plats att hålla det inom sig för att inte såra någon. Jag låter elak när jag säger så men jag tycker faktiskt att man borde ha lite mer distans till det mesta. Jag kan skratta åt Kian när han gör något roligt, jag skrattar åt Carolina när hon gör något konstigt och mest av allt skrattar jag åt mig själv när jag gör något knäppt, varför skulle jag inte kunna skratta åt utvecklingsstörda?
Vad jag däremot inte skrattar åt är dom ca 300 frivilliga som jobbar med att kyla ner reaktorerna i Fukushima trots att dom VET (inte kanske, inte troligtvis utan verkligen VET) att deras vistelse där kommer att medföra alvarlig sjukdom eller död. Jag blir tårögd när jag läser deras hälsningar till nära och kära och fylls av hopp för mänskligheten. Det finns alltså fortfarande människor som är beredda att offra sig själv för andra. 300 stycken! Undrar om vi skulle få ihop tre här i Sverige där alla har det så bra och är så bekväma? Jag önskar att jag i sådanna fall skulle vara en av dom tre men vad jag tror och hoppas här i sköna soffan är rätt ovesäntligt. All heder åt det japanska folket i allmänhet och dom 300 räddningsarbetarna i synnerhet, måtte inte deras hjältemod vara förgäves.
Avslutar med en rapport från min och Carolinas sångduell i Lips för en stund sedan. Trots att hon blivit betydligt bättre lyckades jag vinna samtliga dueller. Nu luktar iof eget skryt rätt illa men jag vill ändå ge mig själv en stor applåd för segern i Rihannas "Take a bow". En låt som Carolina har lyssnat på åtskilliga gånger medans jag hört halva låten en gång. Segermarginalen var fjuttig men ändå enormt skön.
Nu ska jag ta lite fina bilder på min mage så får vi se om det blir lika många som läser efter att jag lagt upp dom.
Ciao!
/Jon
Vad som däremot var en tävling var ju tips-sm som pågått dom senaste sex veckorna. Att det sket sig i det stora hela var väl ungefär lika väntat som att jag inte skulle vinna konsum garphyttans egna lilla mästerskap. Därför ska jag berätta om det som verkligen betydde något, nämligen min och Carolinas egen lilla prestigetävling. Efter att jag förlorat förra året kändes det som läge för en revanch, men det mörkt ut när fem omgångar var avklarade. Men en bragdvändning på sista kupongen avgjorde till min fördel och jag avgick med segern med en HEL poängs marginal, sug på den du gumman!
När vi ändå pratar tips måste jag berätta om mitt lilla tipsprojekt som fortsätter att öka i värde. Sedan starten i november har kapitalet ökat med smått fantastiska 610%. Egentligen ska man inte jinxa något som fungerar men om det är någon gång jag måste få säga "vad var det jag sa" till tvivlarna som skakade på huvudet när jag berättade om min idé så är det ju nu. Jag menar, jag får ju passa på medans det fortfarande går bra så här kommer det: vad var det jag sa!
Jag har tydligen vunnit över Carolina, när jag berättade om senaste ökningen svarade hon glatt:
- Härligt, det går bra för oss.
- Yeah baby, det gör det...vänta lite nu, vaddå "oss".
- Ja, vi gör ju det här tillsammans.
Hmmm, där ser man. Precis det stödet har jag kännt från början...eller?
Igår lånade vi ut Kian till mormor och morfar medans vi gick och såg "Hur många lingon finns det i världen". Det känndes befriande att få skratta åt utvecklingsstörda. Jag brukar inte ha några problem med det annars heller men då är det ju på sin plats att hålla det inom sig för att inte såra någon. Jag låter elak när jag säger så men jag tycker faktiskt att man borde ha lite mer distans till det mesta. Jag kan skratta åt Kian när han gör något roligt, jag skrattar åt Carolina när hon gör något konstigt och mest av allt skrattar jag åt mig själv när jag gör något knäppt, varför skulle jag inte kunna skratta åt utvecklingsstörda?
Vad jag däremot inte skrattar åt är dom ca 300 frivilliga som jobbar med att kyla ner reaktorerna i Fukushima trots att dom VET (inte kanske, inte troligtvis utan verkligen VET) att deras vistelse där kommer att medföra alvarlig sjukdom eller död. Jag blir tårögd när jag läser deras hälsningar till nära och kära och fylls av hopp för mänskligheten. Det finns alltså fortfarande människor som är beredda att offra sig själv för andra. 300 stycken! Undrar om vi skulle få ihop tre här i Sverige där alla har det så bra och är så bekväma? Jag önskar att jag i sådanna fall skulle vara en av dom tre men vad jag tror och hoppas här i sköna soffan är rätt ovesäntligt. All heder åt det japanska folket i allmänhet och dom 300 räddningsarbetarna i synnerhet, måtte inte deras hjältemod vara förgäves.
Avslutar med en rapport från min och Carolinas sångduell i Lips för en stund sedan. Trots att hon blivit betydligt bättre lyckades jag vinna samtliga dueller. Nu luktar iof eget skryt rätt illa men jag vill ändå ge mig själv en stor applåd för segern i Rihannas "Take a bow". En låt som Carolina har lyssnat på åtskilliga gånger medans jag hört halva låten en gång. Segermarginalen var fjuttig men ändå enormt skön.
Nu ska jag ta lite fina bilder på min mage så får vi se om det blir lika många som läser efter att jag lagt upp dom.
Ciao!
/Jon
Lite magbilder!
Min gamla jacka var inte ful!
Jag tänkte se mellan fingrarna med det, tänkte släppa det men när Carolina går ut i bloggen och hånar min gamla jacka måste jag säga ifrån. Jag fick den jackan av pappa medans jag fortfarande bodde hemma vilket betyder att den fram till i helgen hade hängt med i minst sju år. Höst, vinter och vår...i ur och skur hängde vi ihop, min jacka och jag. Och den var inte ful! Den var bara mindre snygg...åtminstone dom sista åren. Men vilken kvalité! Den kämpade med utslitna kardborrar och trasiga dragkedjor i slutet, men ändå 7 år! Om mina turstrumpor förtjänade en tyst minut så förtjänade jackan en militär hedersbegravning med skyldrade gevär, salut och amazing grace. Det fick den inte...den slutade sina dagar i en skräpkorg vid coop forum marieberg. Carolina var iaf nöjd med att jag hittat en ersättare men hon såg bra skräckslagen ut när jag funderade på en jacka som såg nästan precis lika dan ut som min gamla. Nu återstår det att se om arvtagaren kan upprepa sjuårsbragden.
Både Carolina och jag var nöjda med gravidkorten, det berodde förståss helt på att min mage inte vart med på något av dom som är klara. Nu ryktas det om att det ska tas ÄNNU fler kort, jag som direkt efter förra fotosessionen firade med att trycka i mig godis i massor. Jag hoppas att det är tänkt att det ska bli en påklädd omgång, annars är det inte schysst!
Idag hade Carolina gjort kycklinglasagne med aubergine och trots att jag trott stenhårt på att jag aldrig skulle gilla något som innehåller aubergine så får jag för första gången i år erkänna att jag har haft fel. Det var så jävla gött, hoppas verkligen att det blir en återkommande rätt.
Nu till den negativa delen av inlägget. Jackan var förvisso på rea men när jag såg elräkningen för perioden nov-jan så önskar jag nästan att jag hade sparat gamla trotjänaren sju år till. tolvtusen spänn! Det är ju sjukt! Visst finns det folk som betalar mer än så...men vi bor ju ändå i ett skapligt litet hus med bara tre väggar mot kylan. Ska det vara så här!?!
Visste ni förresten att Kärnkraftverken i Fukushima delar slogan med Trisslotten? Plötsligt händer det!
Kanske dags för anti-vindkraftsmaffian i trakten att tänka om. Men jag tvivlar på att det här räcker som argument.
ciao!
/Jon
Både Carolina och jag var nöjda med gravidkorten, det berodde förståss helt på att min mage inte vart med på något av dom som är klara. Nu ryktas det om att det ska tas ÄNNU fler kort, jag som direkt efter förra fotosessionen firade med att trycka i mig godis i massor. Jag hoppas att det är tänkt att det ska bli en påklädd omgång, annars är det inte schysst!
Idag hade Carolina gjort kycklinglasagne med aubergine och trots att jag trott stenhårt på att jag aldrig skulle gilla något som innehåller aubergine så får jag för första gången i år erkänna att jag har haft fel. Det var så jävla gött, hoppas verkligen att det blir en återkommande rätt.
Nu till den negativa delen av inlägget. Jackan var förvisso på rea men när jag såg elräkningen för perioden nov-jan så önskar jag nästan att jag hade sparat gamla trotjänaren sju år till. tolvtusen spänn! Det är ju sjukt! Visst finns det folk som betalar mer än så...men vi bor ju ändå i ett skapligt litet hus med bara tre väggar mot kylan. Ska det vara så här!?!
Visste ni förresten att Kärnkraftverken i Fukushima delar slogan med Trisslotten? Plötsligt händer det!
Kanske dags för anti-vindkraftsmaffian i trakten att tänka om. Men jag tvivlar på att det här räcker som argument.
ciao!
/Jon
Ett kollage
Här är lite av bilderna som knäpptes av i lördags. Jag tycker Linda är väldigt duktig på o ta fina bilder!
Men mina favoritbilder é inte med här, så det dyker upp fler sen :)
Ska iväg och fortsätta redigera o ta flera bilder imorn....
Jon får nog dessutom ställa upp på lite fler bilder någon dag :)
Men mina favoritbilder é inte med här, så det dyker upp fler sen :)
Ska iväg och fortsätta redigera o ta flera bilder imorn....
Jon får nog dessutom ställa upp på lite fler bilder någon dag :)
Bra helg!
I fredags var jag och Kian över till grannen och lekte en stund. Det var trevligt att komma hemifrån o vara lite social, även om det bara är typ 10 meter hemifrån ;)
Sedan var vi bara hemma o slappa framför tvn på kvällen. Jon satt på övervåningen och kollade "På spåret" och jag satt nere i vardagsrummet och kollade på "Let´s dance". Men nu ger jag nog upp det programmet, det är inget bra längre! Annat var det förr! :P
Lördagen vaknade jag upp ganska utvilad, brukar ha svårt att sova nu för tiden. Det var härligt väder ute så vi gick ut och lekte på baksidan en sväng. Vi passade även på att leta reda på en overall som kian hade när han var liten bebis, vi hittade inte bara den..hehe..utan 4 hela lådor fullproppade med kläder i små storlekar. Så nu har vi kläder så det räcker till nykomlingen. Håller på o tvättar för fullt! :)
Sedan kom Linda hem till oss och tog gravidfoton på mig och magen, Jon och Kian var också med på några. Det blev superbra bilder!! :)
Jag kan tyvärr inte lägga upp några bilder nu för jag har nåt konstigt program på den här datorn så det funkar inte :(
Men jag ska försöka fixa det på nåt sätt.
Sedan for vi iväg till Marieberg och köpte en jacka till Jon, det var på tiden!! Han har haft sin jacka ända sedan vi träffades iaf och det var ca 4år sedan (o den var ful redan då!) :P
Efter det åkte vi till kumla och tillbringade kvällen hemma hos Johan, Linda, Ella och Jolie. Vi hade med oss oxfilé mm så vi käkade mat och sedan kollade vi finalen av melodifestivalen och den blev ju inte som någon av oss hoppades tyvärr...eller??..vänta nu!...Johan smygröstade ju på Erik Saade! ;D
Vi hade en väldigt kul och trevlig lördag! :)
Dagen började väääldigt seeegt, vi kom hem sent inatt (ca 01:00) och det var jag som skulle ta Kian imorse så att Jon skulle få lite sovmorgon eftersom han skulle spela fotbollsmatch idag. Kian vaknade 06:30, så det vara ju bara o kliva upp då :/
Men dagen har gått fort iaf. Kians farmor och farfar kom hit och lekte med lillfisen, sedan åkte vi och kollade när Jon spelade fotboll. Efter det var vi till Efesos (min och jons favorit restaurang!) där vi blev bjudna på mat..*mums* :)
När vi kom hem fick vi nog matkoma hela familjen och tröttheten smög sig på mer o mer.
Kian har precis lagt sig och jag funderar allvarligt på att hoppa till sängs redan nu.
Veckan som kommer har jag inget planerat ännu. Det hade jag iof inte den här veckan heller men det blev något varenda dag iaf...*gillar* ;)
Näe nu får det faktiskt bli sängen, har för jäkla ont i ryggen så hoppas att jag kan sova iaf :/
Tack för en trevlig helg alla inblandade! ♥
-Bye bye!
Sedan var vi bara hemma o slappa framför tvn på kvällen. Jon satt på övervåningen och kollade "På spåret" och jag satt nere i vardagsrummet och kollade på "Let´s dance". Men nu ger jag nog upp det programmet, det är inget bra längre! Annat var det förr! :P
Lördagen vaknade jag upp ganska utvilad, brukar ha svårt att sova nu för tiden. Det var härligt väder ute så vi gick ut och lekte på baksidan en sväng. Vi passade även på att leta reda på en overall som kian hade när han var liten bebis, vi hittade inte bara den..hehe..utan 4 hela lådor fullproppade med kläder i små storlekar. Så nu har vi kläder så det räcker till nykomlingen. Håller på o tvättar för fullt! :)
Sedan kom Linda hem till oss och tog gravidfoton på mig och magen, Jon och Kian var också med på några. Det blev superbra bilder!! :)
Jag kan tyvärr inte lägga upp några bilder nu för jag har nåt konstigt program på den här datorn så det funkar inte :(
Men jag ska försöka fixa det på nåt sätt.
Sedan for vi iväg till Marieberg och köpte en jacka till Jon, det var på tiden!! Han har haft sin jacka ända sedan vi träffades iaf och det var ca 4år sedan (o den var ful redan då!) :P
Efter det åkte vi till kumla och tillbringade kvällen hemma hos Johan, Linda, Ella och Jolie. Vi hade med oss oxfilé mm så vi käkade mat och sedan kollade vi finalen av melodifestivalen och den blev ju inte som någon av oss hoppades tyvärr...eller??..vänta nu!...Johan smygröstade ju på Erik Saade! ;D
Vi hade en väldigt kul och trevlig lördag! :)
Dagen började väääldigt seeegt, vi kom hem sent inatt (ca 01:00) och det var jag som skulle ta Kian imorse så att Jon skulle få lite sovmorgon eftersom han skulle spela fotbollsmatch idag. Kian vaknade 06:30, så det vara ju bara o kliva upp då :/
Men dagen har gått fort iaf. Kians farmor och farfar kom hit och lekte med lillfisen, sedan åkte vi och kollade när Jon spelade fotboll. Efter det var vi till Efesos (min och jons favorit restaurang!) där vi blev bjudna på mat..*mums* :)
När vi kom hem fick vi nog matkoma hela familjen och tröttheten smög sig på mer o mer.
Kian har precis lagt sig och jag funderar allvarligt på att hoppa till sängs redan nu.
Veckan som kommer har jag inget planerat ännu. Det hade jag iof inte den här veckan heller men det blev något varenda dag iaf...*gillar* ;)
Näe nu får det faktiskt bli sängen, har för jäkla ont i ryggen så hoppas att jag kan sova iaf :/
Tack för en trevlig helg alla inblandade! ♥
-Bye bye!
Jag är inte bitter...faktiskt.
När jag läser mina inlägg sedan en tid tillbaka märker jag hur tonen hårdnat. Inläggen har inte varit lika hjärtliga, jag har verkat irriterad och saknat glimten i ögat. Det är egentligen lite underligt med tanke på att jag känner mig rätt harmonisk i övrigt. Problemet är att när jag väl stör mig på någonting så hänger det kvar tills jag får gnälla av mig. Jag ska försöka blanda positivt och negativt lite bättre så att jag slipper döpa om bloggen till griniga gamla gubb-bloggen.
Då borde jag förståss börja det här inlägget med solsken och hallonglass..men det går inte. Inte en dag som denna. Klockan 06.07 imorse trampade jag nämligen igenom min högra turstrumpa och det blev ett stoooort hål vid hälen. Magin är bruten! Vad ska man tro på nu? Gud? Slumpen?
Dom fantastiska strumporna med en blixt på har följt mig genom hockeymatcher, postkodmiljonären, viktiga ÖSK-matcher. Så länge man bara vänt sig till strumpornas magiska kraft när man verkligen behövt så har dom ALDRIG svikit, nu är det slut på det! Jag tycker verkligen att det är på sin plats med en tyst minut....
....
....
Jag var så uppe i varv igår att jag glömde att rapportera in mina vuxenpoäng som jag samlade på mig i tisdags. Jag var på föräldramöte om vad jag förväntar mig att Kian ska lära sig i förskolan. Tunga grejjer! Först var det information och sedan fick man presentera sig eftersom det var många nya föräldrar, jag kände mig ny trots att Kian är veteran på avdelningen, det är ju för det mesta Carolina som lämnar och hämtar. Presentationen gick bra för mig...men inte för alla. En kvinna började med att presentera sig som mamma till någon unge, nästa person hängde på: Hej, jag heter Peter och jag är Ljuvas mamma...ehh...pappa, jag är Ljuvas pappa. Succé för Peter, men till hans försvar ska sägas att han såg trött ut.
Sedan var det gruppdiskussioner som började med ytterligare en omgång presentationer och handskakningar. Min vana trogen fokuserade jag så hårt på att presentera mig som Jon så att jag helt missade vad mina bordskamrater hette. Nåja, huvudsaken var att jag inte presenterade mig som Gunnar av misstag. Jag blev förvånad över hur mycket smart jag fick ur mig under diskussionen, jag har med stor sannolikhet fyllt kvoten för den här månaden. Tyvärr var jag tvungen att lämna...ehh..Sixtens mamma och pappa, Maltes mamma och ehh...någons mamma (att det ska vara så svårt med namn, alzheimers var det här!) tidigare för att träna fotboll.
Samanlagt blev det iaf 15 vuxenpoäng för mig och det tackar jag för.
Tidsfristen ökade med en hel dag när det gäller gravidfotot vilket taksamt tas emot av sidfläskskungen. Trots att min minskning av matintag gjort underverk för mina mentala magrutor så är jag fortfarande inte i en form som jag vill dokumentera för framtiden. Men det får bli som det blir.
XBOX nästa!
Ciao! /Jon
Då borde jag förståss börja det här inlägget med solsken och hallonglass..men det går inte. Inte en dag som denna. Klockan 06.07 imorse trampade jag nämligen igenom min högra turstrumpa och det blev ett stoooort hål vid hälen. Magin är bruten! Vad ska man tro på nu? Gud? Slumpen?
Dom fantastiska strumporna med en blixt på har följt mig genom hockeymatcher, postkodmiljonären, viktiga ÖSK-matcher. Så länge man bara vänt sig till strumpornas magiska kraft när man verkligen behövt så har dom ALDRIG svikit, nu är det slut på det! Jag tycker verkligen att det är på sin plats med en tyst minut....
....
....
Jag var så uppe i varv igår att jag glömde att rapportera in mina vuxenpoäng som jag samlade på mig i tisdags. Jag var på föräldramöte om vad jag förväntar mig att Kian ska lära sig i förskolan. Tunga grejjer! Först var det information och sedan fick man presentera sig eftersom det var många nya föräldrar, jag kände mig ny trots att Kian är veteran på avdelningen, det är ju för det mesta Carolina som lämnar och hämtar. Presentationen gick bra för mig...men inte för alla. En kvinna började med att presentera sig som mamma till någon unge, nästa person hängde på: Hej, jag heter Peter och jag är Ljuvas mamma...ehh...pappa, jag är Ljuvas pappa. Succé för Peter, men till hans försvar ska sägas att han såg trött ut.
Sedan var det gruppdiskussioner som började med ytterligare en omgång presentationer och handskakningar. Min vana trogen fokuserade jag så hårt på att presentera mig som Jon så att jag helt missade vad mina bordskamrater hette. Nåja, huvudsaken var att jag inte presenterade mig som Gunnar av misstag. Jag blev förvånad över hur mycket smart jag fick ur mig under diskussionen, jag har med stor sannolikhet fyllt kvoten för den här månaden. Tyvärr var jag tvungen att lämna...ehh..Sixtens mamma och pappa, Maltes mamma och ehh...någons mamma (att det ska vara så svårt med namn, alzheimers var det här!) tidigare för att träna fotboll.
Samanlagt blev det iaf 15 vuxenpoäng för mig och det tackar jag för.
Tidsfristen ökade med en hel dag när det gäller gravidfotot vilket taksamt tas emot av sidfläskskungen. Trots att min minskning av matintag gjort underverk för mina mentala magrutor så är jag fortfarande inte i en form som jag vill dokumentera för framtiden. Men det får bli som det blir.
XBOX nästa!
Ciao! /Jon
